Vad gäller vid sjukskrivning?
Sjuklön
Du ska under de första 14 dagarna i varje sjukperiod betala sjuklön till anställda som inte kan arbeta på grund av sjukdom. Sjuklönen ska motsvara 80 procent av de förmåner i anställningen som den anställde förlorar.
Sjuklöneperiod och karensavdrag
Sjuklöneperioden består av 14 kalenderdagar. Om den anställde blir sjuk på nytt inom fem dagar från den tidigare sjukperioden, så räknas det inte som en ny period utan som en fortsättning på den tidigare.
Sjuklönen är 80 procent av lönen och från sjuklönen ska arbetsgivaren göra ett karensavdrag på 20 procent av den sjuklön den anställde beräknas få en kalendervecka.
Läs mer: Hur räknar jag ut karensavdrag för mina anställda och mig?
Har alla anställda rätt till sjuklön?
Den anställdes rätt till sjuklön gäller från och med första dagen för anställningen. Vid kortare anställningar än en månad måste den anställde ha arbetat i minst 14 kalenderdagar för att ha rätt till sjuklön. Om den anställde har flera arbetsgivare ska varje arbetsgivare betala sjuklön under sjukperioden.
Läs mer om sjuklön: Betala sjuklön för timanställd?
Sjukanmälan
För att den anställde ska ha rätt till sjuklön krävs en sjukanmälan. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön för de dagar som gått innan sjukanmälan skett. Det gäller även de fall där den anställde har ett läkarintyg som styrker sjukdomen. Ett undantag är då arbetstagaren har varit förhindrad att sjukanmäla sig, till exempel på grund av en akut sjukdom eller en operation.
Läkarintyg vid frånvaro
Du kan som arbetsgivare kräva läkarintyg fr.o.m. dag 8. Om du har särskilda skäl kan du som arbetsgivare lämna skriftligt besked till den anställde att du vill ha läkarintyg från en tidigare dag i sjuklöneperioden. Du hittar mall för sådan begäran här.
Enligt vissa kollektivavtal får du begära läkarintyg från första dagen. I avtalen kan det finnas bestämmelser om att du ska stå för kostnaden för läkarbesöket. Försäkringskassan kan besluta att den anställde ska visa läkarintyg från första dagen.
Vid längre sjukdom
Du ska anmäla till Försäkringskassan om en anställd fortsätter att vara sjuk efter sjuklöneperioden. Det är en förutsättning för att den anställde ska få sjukpenning. Anmälan kan göras per telefon eller skriftligen.
Läs mer: Finns det någon gräns för hur länge jag behöver betala sjuklön?
Riktlinjer för sjukskrivningar
Du bör skapa en klar policy kring hur ni hanterar sjukskrivningar på arbetsplatsen, och informera personalen om detta. Nedan följer några tips på vad du bör tänka på.
Sjukanmälan: Kom överens om hur och till vem en sjukanmälan ska göras.
Håll kontakt med den anställde: Håll en tät kontakt med den sjukskrivne. Det är inte ett sätt att kontrollera den anställde. Du är tvungen att hålla sig underrättad om den anställdes situation för att kunna uppfylla ditt rehabiliteringsansvar. Hör efter om du kan göra något på arbetsplatsen för att förbättra den anställdes möjligheter att arbeta.
Motverka missbruk av sjukskrivningar: Det händer att arbetsgivare upplever att en anställd missbrukar sin möjlighet till sjuklön. Du har rätt att bedöma den anställdes arbetsförmåga. Vid missbruk kan du använda dig av följande formulering:
"Företaget bedömer att du fortfarande har en viss arbetsförmåga. Vi kommer därför inte att betala ut någon sjuklön utan förväntar oss att du infinner dig på arbetsplatsen och utför ditt arbete i den utsträckning du förmår."
Det kan du göra även om den anställde kan visa sjukintyg. Intyget visar att den anställde har något sjukdomsbesvär men säger i och för sig inte alltid något om arbetsförmågan. Du kan kräva att den anställde visar ett sjukintyg om arbetsförmågan. Du har även möjlighet att få ett uttalande från Försäkringskassans läkare.
Rehabilitering
Du har ett rehabiliteringsansvar för dina anställda. Det innebär att du har skyldighet att medverka till att anställda som är sjukskrivna återfår arbetsförmågan. Frågan är dock hur långt rehabiliteringsansvaret sträcker sig?
- Ditt ansvar gäller den anställdes förmåga att återgå i tjänst i din verksamhet. Ansvaret gäller alltså inte återgång i arbete hos någon annan arbetsgivare eller att den anställde återfår full hälsa ur alla medicinska synpunkter.
- Ju större företag du har, desto större krav kan ställas på dig.
- Det ekonomiska ansvaret begränsar sig till sådant som kan göras på arbetsplatsen. Du behöver till exempel inte bekosta den medicinska vården.
Så gör du som arbetsgivare:
- Du ska efter samråd med arbetstagaren lämna upplysningar till Försäkringskassan för att behovet av rehabilitering ska kunna kartläggas. Kravet på rehabiliteringsutredning är avskaffat men det kan ändå vara bra att ha en genomgång med arbetstagaren och eventuellt facket om vad som kan göras på arbetsplatsen för att underlätta återgång i arbetet. Du kan vända sig till företagshälsovården eller en annan konsult, till exempel Arbetslivsresurs, för att få hjälp med rehabiliteringsåtgärder.
- Försäkringskassan har tillsyn och ska samordna de insatser som behövs. Försäkringskassan ska, i samråd med den sjukskrivne, upprätta en rehabiliteringsplan för de åtgärder som krävs. Dessutom ska Försäkringskassan samverka med dig som arbetsgivare, facket, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, arbetsmarknadsmyndigheterna och övriga myndigheter för att göra vad som behövs för en effektiv rehabilitering.
- Om rehabiliteringen avstannat eller om de planerade medicinska behandlingarna är klara ska du som arbetsgivare ta initiativ till ett rehabiliteringsmöte. Där ska du delta tillsammans med den anställde, fackförbund, Försäkringskassan samt den sjukskrivande läkaren. Syftet med rehabiliteringsmötet är att föra ärendet framåt. Vid mötet kan den sjukskrivne ge tillstånd till att du får medicinsk information som du tidigare inte fått ta del av.
- Om rehabiliteringsmötena inte visar sig leda någonstans och du anser dig kunna göra den bedömningen att arbetstagaren aldrig kommer att kunna utföra något arbete av betydelse hos arbetsgivaren, kan det vara en grund för uppsägning av personliga skäl. Det brukar ta bortåt två år att komma till det. Under tiden är den anställdes frånvaro semesterlönegrundande - 180 dagar per år i två hela intjänande år.
Lyssna på Juristerna svarar 07: Vad gäller kring sjuklön och karensdagar?
