Resultat del 4: Företagen vill ha kompetensutveckling och omställning för alla

Finansiering och planering underlättar kompetensutveckling

Den överlägset viktigaste faktorn för att underlätta arbetsgivares möjlighet att erbjuda arbetstagare kompetensutveckling är hjälp med finansiering. Mer än hälften (53 procent) av företagen anser att finansiering är den mest avgörande faktorn för att skapa bättre förutsättningar för kompetensutveckling i företaget. Tre av tio företag efterfrågar hjälp med att hitta rätt utbildning, på rätt nivå utifrån genomförd validering av arbetstagares kompetens innan insats. Motsvarande andel (30 procent) önskar få hjälp med det strategiska förarbetet genom att ta fram strategier för kompetensutvecklande åtgärder och processer för kompetensutvecklande insatser i arbetet.

Figur 14: Vad skulle underlätta kompetensutveckling för dig och dina medarbetare?

Population: samtliga, n = 1 826

Figur 15: Vad skulle underlätta kompetensutveckling för dig och dina medarbetare?

Population: samtliga, n = 1 826

Sammanfattningsvis framstår det strategiska förarbetet som den viktigaste faktorn i jämförelse med finansiering av insatser. Efterfrågan av finansiell hjälp vid utbildning och strategisk planering är i stora drag det samma oberoende företagsstorlek, med undantag för en svag trend mot en större efterfrågan om finansiell hjälp ju fler anställda företaget har. Detsamma gäller för efterfrågan om stöd med det strategiska planeringsarbetet, där företag med 10–49 anställda visar på ett något större behov av hjälp i jämförelse med de mindre företagen. Resultatet bör dock ställas i relation till att företag med 1–4 anställda är de företag som anser sig ha minst behov av kompetensutveckling. De utmärker sig även genom att de inte vet eller avstår från att svara på frågan om vilka faktorer som kan skapa bättre förutsättningar för kompetensutveckling.

Finansiering av kompetensutveckling bekostas ofta av företagen

Företagen finansierar de kompetensutvecklande insatserna i majoriteten av fallen (62 procent). I fyra av tio fall sker kompetensutvecklingen inom ramen för den löpande verksamheten, medan tre av tio företag bekostar investeringen genom avsatt arbetstid för arbetstagarna. Endast fem procent av företagen tillämpar det offentliga utbildningssystemet och en försvinnande andel av arbetstagarna bekostar kompetensutvecklingen ur egen ficka. Endast sju procent av företagen anger att de inte överhuvudtaget erbjuder kompetensutveckling till de anställda.

Företagen finansierar kompetensutvecklingen för arbetstagarna i de flesta fall, oberoende företagsstorlek. Företag som tecknat kollektivavtal eller hängavtal visar däremot upp ett större behov av kompetensutvecklande insatser, vilket sannolikt kan förklaras av förhandlande överenskommelser och krav på kompetensutveckling i kollektivavtalen och hängavtalen. Företag med färre anställda visar ett lägre behov av kompetensutveckling i jämförelse med företag med fler anställda.

Hur finansieras kompetensutveckling inom företaget idag?

Population: samtliga, n = 1 826

Hur finansieras kompetensutveckling inom företaget idag?

Population: samtliga, n = 1 826

Ansvarsfördelning beroende på syfte

En klar majoritet av företagen (72 procent) anser att arbetsgivare endast bör ha ansvar för kompetensutveckling om investeringen tillför värde till befintliga eller framtida arbetsuppgifter inom ramen för företagets verksamhet. Endast två av tio företag (18 procent) avsäger sig ansvaret för arbetstagares kompetensutveckling. Hälften av företagen menar att arbetstagaren bör bära huvudansvaret för den egna kompetensutvecklingen. Hälften av företagen (53 procent) föredrar däremot ett delat ansvar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Resultatet är detsamma oberoende företagets storlek och om de tecknat kollektivavtal eller hängavtal. Endast 16 procent av företagen anser att staten ska ansvara för kompetensutveckling för företag. Resultatet är detsamma oberoende företagsstorlek.

Enligt Januariöverenskommelsen föreslås en ökad flexibilitet för arbetsgivare inom arbetsrätten bl.a. vägas upp mot ett stärkt ansvar för arbetsgivaren att kompetensutveckla medarbetare. Vad tycker du om det?

Population: samtliga, n = 1 826

Tre av tio företag (27 procent) anser att en ökad flexibilitet för arbetsgivare inom arbetsrätten bör vägas upp mot ett stärkt ansvar för arbetsgivaren att kompetensutveckla arbetstagarna. Motsvarande andel (27 procent) anger däremot att de är negativt inställda till föreslagen kompromiss, likaså motsvarande andel om 27 procent av företagen anger ”varken eller”. Den sista andelen (14 procent) anger att de inte vet eller väljer att avstå ett svar på frågan. Sammanfattningsvis kan svaren tolkas som att företagen är ambivalent inställda till förslaget i Januariavtalet om en ökad flexibilitet i arbetsrätten till förmån för bland annat ett stärkt arbetsgivaransvar för kompetensutveckling av arbetstagare på företaget.