Företagarna har länge jobbat för sänkt skatt på jobb och företagande. Skatternas nivåer och skattesystemets utformning är en av de viktigaste frågorna för landets företagare. Vi vill även att finanspolitiken ska vara sund och ansvarstagande.
Skattesystem som gynnar företagande
Skatterna berör både priser, lönsamhet, möjligheterna att anställa, bolagets vinst och den egna försörjningen. Skattesystemet bör präglas av förutsebarhet, enkelhet, internationell konkurrenskraft och tillväxtfrämjande. Välståndsskapande aktiviteter som företagande, jobb, utbildning (och användningen av densamma) och investeringar bör inte missgynnas.
Effektiv användning av skattemedel
Många företagare upplever att deras skattemedel inte används effektivt. Det är en viktigt för legitimiteten i skattesystemet att de skatter som staten tar in används effektivt och till rätt saker.
Enkelt och rättssäkert att betala skatt
Det ska vara enkelt att betala skatt och beskattningen ska ske rättssäkert. Enskilda måste tillförsäkras möjlighet att överklaga skattebeslut och kunna få ersättning för processkostnader vid vinst mot det allmänna i domstol.
Klicka på bilden för att förstora den
Förslag till åtgärder
Genom arbetsgivaravgiften träffas anställda och företagare av en av EU:s högsta skatter på lönekostnader, vilket är det främsta skälet till att det är dyrt att anställa. Andelen av arbetsgivaravgiften som är ren skatt, utan koppling till sociala trygghetssystem, har stadigt ökat. Sex av tio företagare anger höga arbetsgivaravgifter som det främsta skälet till att inte kunna anställa. Arbetsgivaravgiften bör kontinuerligt sänkas, främst genom sänkning av den allmänna löneavgiften. Sänkningen för de minsta företagen som anställer, det så kallade växa-stödet, bör utökas till fler anställda.
Skatten för företagare som arbetar i sitt eget företag, som regleras genom de så kallade 3:12-reglerna, bör sänkas för att gynna ägarlett företagande. Det är i dessa företag som de flesta nya jobb skapats under senare tid. Takbeloppet för utdelning enligt den så kallade schablonregeln, som har varit oförändrad i ett decennium, bör höjas, och generationsskifte i ägarledda företag bör underlättas genom sänkta träda- och karenskrav.
Genom värnskattens avskaffande har Sverige inte längre OECD:s allra högsta marginalskatt på lön – men fortfarande en av de högsta. Det är av vikt att fortsätta gynna arbete, utbildning och ansvarstagande genom sänkt marginalskatt, för både högre och lägre inkomster.
Nyligen har det beslutats att omsättningsgränsen för momsplikt ska höjas från 30 000 kronor till 80 000 kronor per år. Den nya gränsen är fortfarande påtagligt låg jämfört med snittet i EU. En rejäl förenkling för de minsta företagen skulle uppnås genom en höjning till 250 000 kronor.
Bolagsskatten bör fortsatt sänkas för att hålla Sverige internationellt konkurrenskraftigt och att gynna ägarlett företagande. En sänkning från 20,6 till 15 procent i två steg är en rimlig ambition på kort sikt.
I flera delar brister rättssäkerheten i skatteprocessen för skattskyldiga och företagare idag. Huvudregeln bör vara full ersättning för processkostnader när enskilda vinner mot Skatteverket i domstol. För att skattetillägg ska kunna påföras bör det krävas att uppsåt eller grov vårdslöshet kan påvisas. Vid osäkerhet om utgången bör huvudregeln vara att anstånd med skatteinbetalning ska medges. Innan lagstadgad dom finns bör egendom utmätt på grund av skatteskuld inte kunna säljas.
Budgetsatsningarna under rubriken “Sveriges tillväxt ska öka genom strukturreformer” innehåller tyvärr ingenting som kommer att göra något större avtryck på svensk tillväxt.
Vart är räntan, inflationen och konjunkturen på väg? Johan Grip, Företagarnas chefsekonom, hjälper dig att hålla koll på höstens viktigaste ekonomitrender.
Det svenska regelverket för kvalificerade personaloptioner har förbättrats, men behöver vässas ännu mer för att underlätta för företag att attrahera nyckelkompetens.
Sverige behöver strukturreformer för att stärka tillväxten. Sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare samtidigt som skatten höjs för de som tjänar mer är långt ifrån tillräckl...
Budgetsatsningarna under rubriken “Sveriges tillväxt ska öka genom strukturreformer” innehåller tyvärr ingenting som kommer att göra något större avtryck på svensk tillväxt.
Vart är räntan, inflationen och konjunkturen på väg? Johan Grip, Företagarnas chefsekonom, hjälper dig att hålla koll på höstens viktigaste ekonomitrender.
Det svenska regelverket för kvalificerade personaloptioner har förbättrats, men behöver vässas ännu mer för att underlätta för företag att attrahera nyckelkompetens.
Sverige behöver strukturreformer för att stärka tillväxten. Sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare samtidigt som skatten höjs för de som tjänar mer är långt ifrån tillräckl...
