Företagarna föreslår del 4: Företagen vill ha kompetensutveckling och omställning för alla

Omställningsförmåga är och bör vara individens eget ansvar i huvudsak, inte företagarens. Arbetsgivare uppvisar redan idag ett stort ansvar för kompetensutvecklande insatser som motiveras inom ramen för företagets verksamhet. Dessa insatser kan i ett senare skede bidra till att stärka omställningsförmågan hos arbetstagaren. Staten har en roll och ett ansvar att facilitera möjligheter till omställning, bland annat genom att säkerställa goda förutsättningar för vidareutbildning eller omställning via det offentliga utbildningssystemet, validering, vägledning och genom att erbjuda finansieringsmöjligheter till exempel generösare CSN-system. Företagarna menar därför att regeringen behöver ta ett större ansvar att skapa incitament för kompetensutvecklingen, att stödja det livslånga lärandet även för företag och företagare, samtidigt som företagens möjligheter att kunna prioritera ett löpande strategiskt kompetensförsörjningsarbete behöver stärkas.

Företagarna har därför tagit fram ett antal förslag på ekonomiska incitamentsstrukturer med syfte att främja strukturer för arbetslivstrygghet, snarare än anställningstrygghet. Dessa trygghetssystem kan öka incitament att övergå från anställning till att starta företag, eller en kombination av dessa.

Skatteincitament vid inköp av externa kartläggnings- och vägledningstjänster

Genom skatteincitament för köp av kartläggnings- och vägledningstjänster menar Företagarna att förutsättningar till att finansiera kloka kompetensutvecklande investeringar kan stärkas. Sådana tjänster lägger en god grund för den viktiga dialogen mellan arbetstagare och arbetsgivare om hur arbetstagaren kan utgöra en länk i ledet att förverkliga företagets strategiska framtidsplaner.

Syftet med ökade skatteincitament vid inköp av externa kartläggnings- och vägledningstjänster, är att i dialog med en extern och professionell part öka arbetstagarens egen förståelse för dennes kompetensprofil, kompetensanvändning och framtida kompetenspotential. Det är en nytta som kommer både företaget och arbetstagaren till del.

RUT-avdrag vid inköp av kartläggnings- och vägledningstjänster för privatperson

En snabbt föränderlig arbetsmarknad kräver rörlig arbetskraft, med olika sätt att använda kompetenser och olika sätt att utföra arbete; som anställd, företagare, frilansare eller egenanställd – eller en kombination.

Syftet med införande av RUT-avdrag för privatpersoners inköp av kartläggnings- och vägledningstjänster är att främja framväxten av omställningsmekanismer som bygger arbetslivstrygghet, framför anställningstrygghet. Privatpersoners ekonomiska förutsättningar att köpa dylika kartläggnings- och vägledningstjänster på liknande villkor som företag kräver ett reducerat pris, för att bygga en tryggare grund för kloka investeringar för kompetensutveckling eller omställning. I förlängningen kan dessa tjänster även lägga grunden för fler att våga ta steget från anställning till företagande, eller kombinatörskap.

Utvidgat utbud av checkar för validerings- och kartläggningstjänster

Mindre företag kan idag ansöka om affärsutvecklande checkar från Tillväxtverket, med syfte att underlätta vid finansiering av insatser för att möta framtidsutmaningar som till exempel innovation, digitalisering eller internationalisering.

Syftet med ett utvidgat utbud av checkar för validerings- och kartläggningstjänster är att stärka incitament för mindre företag att ansöka om professionellt stöd för kompetenskartläggning, vägledning eller stöd för validering.

Skatteincitament vid inköp av kompetensutvecklande tjänster

Genom skatteincitament för inköp av kompetensutvecklande tjänster menar Företagarna att förutsättningarna kan stärkas för fler företag att kunna erbjuda kompetensutvecklande insatser till arbetstagare.

Syftet med skatteincitament vid inköp av kompetensutvecklande tjänster är att öka det ekonomiska incitamentet för kompetensutveckling hos mindre företag, där brist på relevant kunskap och/eller resurser att genomföra intern kompetensutveckling fattas. En sådan investering i humankapital bör bli avdragsgill, att jämföra med materiella investeringar. I dag är kompetensutvecklande utbildningsinsatser avdragsgilla under vissa villkor, till exempel om utbildningsinsatsen sker för en viss funktion och inte bara för arbetstagarens generella kompetenshöjning, samt att insatser sker hos arbetsgivaren och inte i anordnarens egna lokaler. Skatteverket gör en bedömning i varje enskilt fall om arbetsgivarens utgift för kompetensutveckling kan skattas som avdragsgill eller inte och utfallet är därför svårt att förutse för företagen. Presumtionen bör vara att investeringen är avdragsgill som en kostnad i verksamheten.

Utvidgat studiemedelssystem för studier högre upp i åldern

Företagarna föreslår ett utvidgat studiemedelssystem som skapar ekonomiska incitament hos äldre att inleda studier för kompetensutveckling i allmänhet, men omställning i synnerhet. Förslaget innefattar ett studiemedel upp till 60 års ålder, med möjlighet att betala av lån fram till riktåldern i pensionssystemet. Detta som ett viktigt steg i ledet att skapa möjliggörande incitament för fler att ta del av det reguljära utbildningssystemet (yrkesvux, yrkeshögskola och universitet/högskola).

Syftet med ett utvidgat studiemedelssystem för studier högre upp i åldern är att skapa möjliggörande incitament för kompetensutveckling och omställning inom ramen för det livslånga lärandet. Detta parallellt med ett utvecklat och mer flexibelt upplägg som även kan tillämpas av studerande som har svårt att delta vid lärosätets traditionella utbildningsformer, till exempel genom distansutbildning eller Moocs (Massive Open Online Courses).

Utvidgat studiemedel för lärlingsutbildning

Företagarna föreslår en utvidgad syn på vilka utbildningar som omfattas av studiemedel. Lärlingsutbildningen erbjuder en praktiknära utbildning, med tät dialog med yrkeskunnig handledare, och utgör ett viktigt alternativ till teoretisk utbildning. Inom ramen för lärlingsutbildningen menar Företagarna att det finns en stor potential för att erbjuda omställningsmöjlighet till bristyrken.

Syftet med ett utvidgat studiemedel för lärlingsutbildning är att skapa möjliggörande ekonomiska incitament till praktiknära lärlingsutbildning till fler, oavsett ålder. Idag erbjuds lärlingsersättning endast till ungdomar som studerar på gymnasial lärlingsutbildning eller lärlingsliknande utbildning i introduktionsprogrammet. En del specialiserade hantverksutbildningar erbjuds även lärlingsutbildning inom ramen för yrkeshögskolans regi. I dessa fall kan studiemedel erbjudas från den eftergymnasiala kvoten hos CSN.