Nya lagar och regler årsskiftet 2018/2019

Karensavdrag ersätter karensdag

Karensavdrag ersätter karensdagen i lagen om sjuklön och i vissa fall socialförsäkringsbalken. De nya reglerna innebär att arbetsgivare gör avdrag på sjuklönen motsvarande 20 procent av sjuklönen för en vecka. Reglerna är tänkt att ge samma karens oavsett hur mycket arbetstid det är den dagen som arbetstagaren sjukanmäler sig till arbetsgivaren.

Mer information

Företagarna: Hur räknar jag ut karensavdrag för mina anställda och mig?

Företagarna: Remissyttrande: Förslag att ersätta den nuvarande karensdagen i sjukförsäkringen med ett lagstadgat karensavdrag.

Försäkringskassan: Karensdagen ersätts av ett karensavdrag.

Regeringens proposition: Karensavdrag – en mer rättvis självrisk.

Sänkt bolagsskatt

En sänkning av bolagsskatten kommer att ske i två etapper. Bolagsskatten är 22 procent för beskattningsår som börjat före den 1 januari 2019, 21,4 procent för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före 1 januari 2021 och 20,6 procent för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

Mer information

Tidningen Företagaren: Planera rätt! 6 skatteråd inför årsskiftet.

Företagarna: Delvinst om bolagsskattereform.

Regeringens proposition: Nya skatteregler för företagssektorn.

Arbetsgivardeklaration på individnivå

Alla företag ska löpande, oavsett personalliggare m.m., skicka in arbetsgivardeklaration på individnivå för löner och förmåner som utbetalas efter årsskiftet. Detta innebär att arbetsgivare ska lämna uppgifter om utbetald lön m.m. per betalningsmottagare varje månad istället för kontrolluppgift. Redovisningen till Skatteverket och lönespecifikation ska ske månaden efter utbetalningen.

Mer information

Regeringens lagrådsremiss (förslaget lämnades till riksdagen i budgetproposition).

Regeringens proposition: Budgetproposition 2017.

Skatteverket: Lämna arbetsgivardeklaration på individnivå.

Entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen

En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör i entreprenadkedjan. Detta förutsatt att entreprenadavtalet ingåtts av beställaren efter den 31 december 2018. Den som har betalat i enlighet med entreprenörsansvaret ska ha rätt att kräva ersättning av arbetsgivaren. Huvudentreprenören får regressrätt även mot uppdragsgivaren. En arbetsgivare, en uppdragsgivare och en huvudentreprenör ska vara skyldig att lämna viss information till en arbetstagare. Informationsskyldigheten är skadeståndssanktionerad. Det ska vara möjligt att reglera frågan om entreprenörsansvar i kollektivavtal och att tillämpa ett sådant kollektivavtal i stället för det lagstadgade entreprenörsansvaret.

Mer information

Företagarna: Entreprenörsansvar skapar oreda i bygg- och anläggningsbranschen.

Regeringens proposition: Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen.

Högre jobbskatteavdrag och högre grundavdrag för pensionärer

Jobbskatteavdraget höjs med särskilt fokus på låga inkomster. Även det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år förstärks vilket innebär att även de med låga pensioner får lägre inkomstskatt.

Mer information

Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU1.

Höjd gräns för att betala statlig inkomstskatt på arbetsinkomster

För beskattningsåret 2019 ska du betala statlig inkomstskatt med 20 procent för den del av din arbetsinkomst efter grundavdrag som är högre än 490 700 kronor och med 25 procent för den del av din arbetsinkomst efter grundavdrag som är högre än 689 300 kronor. Detta innebär inkomsten för grundavdrag kan vara 42 000 kr per månad utan att du ska betala statlig inkomstskatt på arbetsinkomster.

Mer information

Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU1.

Ränteavdragsbegränsning

En generell begränsning av ränteavdrag för bolag införs i form av en EBITDA-regel. Med detta avses en regel som är baserad på resultatmåttet EBITDA (”Earnings Before Interest and Tax, Depreciation and Amortization”). Avdragsutrymmet uppgår till 30 procent av EBITDA. En kompletterande förenklingsregel innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till fem miljoner kronor i stället för ett enligt EBITDA-regeln. Räntedelen i leasingavgiften vid finansiell leasing ska skattemässigt behandlas som en ränteutgift.

Det införs också en missbruksregel som innebär att ränteutgifter på interna skulder får inte dras av om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Enligt dessa regler får ränteutgifter på interna skulder till lågskatteländer inte dras av.

Mer information

Regeringens proposition: Nya skatter för företagssektorn.

Sociala avgifter - sänkning av sjukförsäkringsavgift leder till höjning av allmänna löneavgiften

Sjukförsäkringsavgiften och efterlevandepensionsavgiften, som är delar i arbetsgivaravgift och egenavgift, sänks. Den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande mån. Detta gör att de sociala avgifterna totalt ligger kvar på samma nivå som tidigare.

Mer information

Regeringens proposition: Budgetproposition 2018/91/1.

Public serviceavgift ersätter radio- och TV-avgiften

Radio- och TV-avgiften betalas även av juridiska personer som har en TV. Den ersätts av en public service-avgift från årsskiftet som bara kommer att tas ut av fysiska personer och hanteras av Skatteverket. Det är en liten kostnadsminskning för juridiska personer, men innebär också att TV-handlare slipper rapportera till Radiotjänst alla försäljningar av TV-apparater (totalt ca 3-3 500 per månad).

Mer information

Regeringens proposition: Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service.

Skatteverket: Public service-avgift.

Nya momsregler för värdebevis/vouchers

De nya bestämmelserna i den svenska momslagstiftningen innehåller definitioner av voucher, enfunktionsvoucher och flerfunktionsvoucher samt bestämmelser om när användningen av vouchers blir skattepliktig, beskattningsunderlaget, vem som blir skattskyldig och vid vilken tidpunkt skattskyldigheten inträder i samband med detta.

Mer information

EU direktiv vad gäller behandlingen av moms på vouchrar.

Regeringens proposition: Mervärdesskatteregler för vouchrar.

Fler verksamheter blir tillståndspliktiga

Från den 1 januari 2019 behöver fler verksamheter än idag tillstånd av IVO. Det ställs bl.a. krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för att beviljas tillstånd att bedriva verksamhet enligt socialtjänstlagen och LSS. Den nya lagstiftningen innebär också att tillståndsansökningar kommer att bli förenade med en avgift. IVO informerar i takt med att detaljerna i regeländringarna blir beslutade.

Det innebär att du behöver ett tillstånd från IVO för att bedriva någon av följande verksamheter:

Hemtjänst enligt socialtjänstlagen
Ledsagarservice enligt LSS
Biträde av kontaktperson enligt LSS
Avlösarservice i hemmet enligt LSS

Mer information

Regeringens proposition: Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden.

Mer detaljerade krav på enskilda huvudmän inom skolväsendet

Mer detaljerade krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar ställs i skollagen för godkännande av enskilda huvudmän för skolor. Dessutom får Statens skolinspektion och kommuner ta ut avgift för ansökan.

Mer information

Regeringens proposition: Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden.

Statens servicecenter

Statens servicecenter ska ansvara för den lokala statliga service som bedrivits vid servicekontor i samverkan mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

Mer information

Regeringens proposition: Budgetproposition 2017/18:1.

Tydligare och enklare detaljplanekrav

Ändringarna innebär att det blir enklare att bedöma när detaljplan krävs och när detaljplan inte krävs. Kravet på detaljplan för en ny sammanhållen bebyggelse gäller bara bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk och om det finns ett behov av planläggning.

Mer information

Regeringens proposition: Ett tydligare och enklare detaljplanekrav.

Ändrade spelregler – en omreglering av spelmarknaden

Lotteriinspektionen byter namn till Spelinspektionen. Stora delar av spelmarknaden konkurrensutsätts genom införandet av ett licenssystem. En ny skatt på spel införs samtidigt.

Mer information

Regeringens proposition: En omreglerad spelmarknad.

Nya mediestöd

Det ena stödet avser att stärka lokal journalistik i områden som för närvarande saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra stödet är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Även driftsstödet höjs med 10 procent för hög- och medelfrekventa tidningar och en höjning av distributionsstödet med 50 procent.

Mer information

Regeringens proposition: Journalistik i hela landet.

Ny lag om företagsnamn

Den nya lagen om företagsnamn ersätter firmalagen från och med 1 januari 2019 och har varumärkeslagen som förebild. Lagen ändras för att svensk rätt bättre ska anpassas till ändringar i EU:s varumärkesdirektiv och innebär främst en språklig modernisering. Den nya lagen delas in i kapitel och ges en löpande paragrafnumrering i varje kapitel.

Syftet med den nya lagen är förutom en redaktionell uppdatering att bolag i större utsträckning ska kunna använda sig av sitt företagsnamn som kännetecken istället för en varumärkesregistrering. Detta förväntas leda till kostnadsbesparingar för bolagen. Ordet firma har i större utsträckning kommit att blandas ihop med företaget eller bolaget och dess verksamhet snarare än en ensamrätt till firmanamn. Detta innebär att ordet firma ersätts med företagsnamn. Om ni bedriver en del av er firma under annat namn kallas detta numera för särskilt företagsnamn (detta kallades förut för bifirma). Denna nya terminologi innebär att en mängd andra lagar får en uppdaterad terminologi.

Mer information

Regeringens proposition - Modernare regler om varumärken och en ny lag om företagsnamn.

Ändringar i varumärkeslagen

Varumärkeslagen anpassas till nya EU-regler så att förutsättningarna för handel inom EU förbättras. Varumärkeslagen blir mer teknikneutral eftersom kravet på grafisk återgivning tas bort. Kravet på grafisk återgivning kunde tidigare uppnås endast genom att definiera varumärket i ord eller bild, vilket i praktiken var komplicerat för exempelvis ljud. Borttagandet av kravet ska förenkla registrering av varumärken i form av exempelvis animationer eller ljud.

För att förhindra olaglig handel med piratkopior är det nu möjligt för tullen att stoppa varor som är i transit, dvs. på väg till ett annat land. Varor som är i transit har inte formellt kommit in i landet men tullen kan nu ändå ingripa.