På onsdagen kallade finansminister Elisabeth Svantesson till pressträff i Rosenbad för att ge den senaste prognosen från finansdepartementet om den ekonomiska utvecklingen. Rubriken på det pressmeddelande som regeringen skickade ut efter genomgången är talande för det ekonomiska läget: ”Återhämtningen i svensk ekonomi väntas ta fart framöver”. Det är helt enkelt ett svårprognostiserat läge.

Prognoser med kort bäst-före-datum

Den nu aktuella prognosen kommer sex veckor efter en extrainsatt, uppdaterad ekonomisk prognos, som i sin tur kom drygt tre veckor efter att regeringen lade fram sin vårproposition. Det är kriget i Mellanöstern och dess effekter på inte minst energimarknaderna som orsakar dessa täta avstämningar och revideringar. Effekter som sprider sig genom världsekonomin. 

Uppgörelse mellan USA och Iran?

Nu väntas USA och Iran före midsommar ingå ett preliminärt avtal om att fortsätta förhandla för att inom en 60-dagarsperiod nå en mer omfattande uppgörelse. De fredliga signalerna har minskat pressen på energipriserna och väckt förhoppningar om att det låsta läget i Hormuzsundet ska upphöra, även om osäkerheten fortsatt är stor.

– Är det någonting vi har lärt oss av de senaste månaderna så är det att ingenting är klart förrän det är klart och ibland känns det som att inte ens då är det klart, sade Elisabeth Svantesson.

Återhämtningen fortsätter

För svenskt vidkommande ser regeringen trots allt en fortsatt återhämtning. Vilket alltså betyder att BNP-tillväxten pekar uppåt, inflationen håller sig på mattan och arbetslösheten börjar avta. Med andra ord står sig prognosen från i maj.

Arbetsmarknaden har utvecklats svagare än väntat, men från andra halvåret nästa år väntas fler få jobb samtidigt som arbetslösheten gradvis minskar. Regeringen bedömer att ekonomin är tillbaka i balans år 2028.

– Mycket i svensk ekonomi talar för att återhämtningen fortsätter, men det osäkra omvärldsläget utgör fortsatt en risk. För att på allvar pressa ner arbetslösheten krävs dock mer än en konjunkturåterhämning, det kräver reformer som gör det billigare att anställa och som ser till att människor utbildar sig till sådant som företagen efterfrågar, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.