På tre år har elnätsavgifterna ökat med mer än fem gånger inflationen. Det visar en kartläggning gjord av Nils Holgersson-gruppen, ett samarbete som består av representanter från flera bostadsorganisationer. De dyraste avgifterna finns i södra Sverige, men även där finns det elnätsbolag som tar ut en jämförelsevis låg avgift, så bilden är sammansatt.  

Elnätsavgiften är en del av totalkostnaden för el, där de andra delarna utgörs av den rörliga kostnaden för elen som förbrukas (elhandelskostnaden) samt skatter och avgifter.

Elnätsavgiften betalas till det lokala monopol som äger ledningarna. Den regleras genom att Energimarknadsinspektionen (EI) sätter ett tak – intäktsramen – som utgör maxbeloppet som elnätföretagen får ta ut. Höjningarna som nu noteras sammanfaller med att EI höjde intäktsramen för perioden 2024–2027.

Slår mot småföretag

För många småföretag blir ökningen av elnätssavgifterna ännu en kostnad som hämmar investeringar och tillväxt. 

– De skenande elnätsavgifterna slår hårt mot redan pressade småföretagare. När avgifterna på tre år ökar mer än fem gånger inflationen urholkas konkurrenskraften och möjligheten att investera och anställa, särskilt i de verksamheter som ställer om till el, säger André Nilsson, Företagarnas expert inom miljö, klimat och infrastruktur. 

Modellen fungererar inte

Elnätsavgifterna har under den undersökta perioden stigit med 26 procent. Ökningarna är störst hos elnätsbolag som infört effektavgifter. Det är en del av elnätskostnaden som baseras på hur mycket el som används samtidigt. Tanken är att en sådan prismodell ska jämna ut toppar och dalar, men den har kritiserats för att vara krångligt. I mars gav regeringen EI i uppdrag att upphäva föreskrifterna som kräver att alla elnätsföretag ska införa effektavgifter senast den 1 januari 2027. I stället ska myndigheten ta fram förslag till en ny modell för utformning av effektavgifter.

Regeringen skrotar krav på effektavgifter

– Det är uppenbart att dagens modell för intäktsramar inte fungerar som det var tänkt. Elnätsföretagen kan i praktiken vältra över underhållskostnader på elkunderna utan riktig kostnadsprövning, samtidigt som företagare redan pressas av höga elpriser, hög elskatt och stigande nätavgifter, säger André Nilsson.

Ett systemfel 

Enligt Företagarna är de stigande effektavgifterna ett symptom på ett större systemfel. Svenska kraftnät är senfärdiga med avgörande investeringar i transmissionsnätet trots flaskhalsintäkter motsvarande 200 miljarder av elkonsumenternas avgifter för kommande tioårsperiod. 2024 användes knappt en miljard av dessa. Det har bidragit till kapacitetsbrist, stora prisskillnader mellan elområden och ett elsystem som inte möter företagens behov av stabil och konkurrenskraftig elförsörjning, 

– Ska elektrifieringen lyckas krävs ett elsystem som fungerar hela vägen från produktion till överföring. Då behövs snabbare investeringar i transmissionsnätet, bättre användning av flaskhalsintäkterna och tydligare kostnadskontroll över elnätets underhåll. Företagare ska inte behöva betala priset för politiska och strukturella misslyckanden i energisystemet, säger André Nilsson.