Om du är leverantör till ett storföretag kan du tvingas vänta upp till 80 dagar på att få betalt. Det visade den stora granskningen av de 100 största bolagens betaltider som tidningen Företagaren publicerade. Undersökningen har fått stor uppmärksamhet i både media och bland Företagarnas medlemmar.

Näringsminister Ebba Busch (KD) har avböjt en intervju i Företagaren för att kommentera hur sena betalningar och långa betalningstider drabbar landets små och medelstora företag. I stället svarar hennes närmaste medarbetare, statssekreterare Sara Modig, på våra frågor via mejl.

– Frågan om långa betalningstider i näringslivet är viktig för regeringen då man vill skapa så goda förutsättningar som möjligt för företag. Regeringen ser generellt positivt på att främja snabbare betalningar och förbättra förutsättningarna för att driva och utveckla näringsverksamhet. Det är av särskilt stor vikt för små och medelstora företag, där problem med sena betalningar och långa betalningstider kan ha stor påverkan på lönsamhet och konkurrenskraft, säger hon.

Inga tvingande regler

Trots att regeringen vill ”främja snabbare betalningar” är Sverige ett av de länder som motsatt sig det förslag om tvingande regler på max 30 dagars betalningstid som EU-kommissionen tagit fram. Motståndet från en majoritet av EU-länderna har gjort att frågan lagts på is.

Regeringens hållning har inte ändrats sedan kommissionens förslag presenterades 2023.

Regeringen välkomnar ambitionen att främja snabbare betalningar och förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag inom EU och anser att problemet bör stävjas genom välavvägda och ändamålsenliga åtgärder. Nya förslag till åtgärder bör inte vara mer långtgående och detaljerade än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med förslaget, och ökad regelbörda och administration för näringslivet och myndigheter bör undvikas, skriver Sara Modig.

Usel betalningsmoral

Socialdemokraternas Mikael Damberg hotade under sin tid som näringsminister storföretagen med en tvingande lag om de inte skärpte sig och kortade ner betalningstiderna. Det stannade dock vid hot och i stället infördes en skyldighet för storföretagen att årligen rapportera in sina betalningstider till Bolagsverket. Socialdemokraternas näringspolitiske talesperson Fredrik Olovsson beskriver storföretagens betalningsmoral som ”usel”:

– De långa betaltiderna är ett stort problem för många små företag. När kravet på att rapportera betaltider till Bolagsverket infördes var det ett bra förslag, men det har uppenbarligen inte fungerat. Det är dags att regeringen driver på det förslag om lagstadgade betaltider som nu ligger hos EU-kommissionen. Förslaget har av någon obegriplig anledning blockerats av bland annat Sverige.

Är du redo att driva på en lagstadgad betaltid om 30 dagar om du får regeringsmakten?

– Det är att föredra om vi kan införa gemensamma betaltider i EU. Om inte det går får vi undersöka om vi kan hitta en egen lösning på nationell nivå, säger han.

Slarv i rapporteringen

Rapporteringen till bolagsverket har inte resulterat i att storföretagen kortat ner sina betalningstider, vilket framgår av Företagarens granskning. Data som Företagaren fått ut från Bolagsverket visar också ett omfattande slarv i företagens rapportering. Mer än vart tredje företag har lämnat in sin rapport för sent, det vill säga efter den 1 oktober i fjol. Bolagsverket har möjlighet att straffa företagen genom att utdöma vite men i praktiken är det ytterst sällsynt med vitesföreläggande.

– Vi har i dagsläget dömt ut ett vite på ett företag som inte fullgjort sin skyldighet och rapporterat sina betalningstider för den senaste perioden. Tidigare år har vi dömt ut 1–2 viten, säger Hanna Tjernberg, verksamhetschef på Bolagsverket.

Till bilder hör att delar av näringslivet kritiserar rapporteringsskyldigheten. Svenskt Näringsliv vill att den avskaffas med hänvisning till att uppgifter om betalningstider ingår i den nya standarden för hållbarhetsrapportering som är på väg att införas.

Telekomjätten Ericsson har i en kommentar till Företagaren invänt mot att även betalningar till leverantörer som är dotterbolag till större koncerner omfattas av rapporteringsskyldigheten.

Bolagsverket bekräftar att rapporteringstvånget gäller även i det fallet. Data från EU:s statistikorgan Eurostat som Företagaren tagit del av visar dock att 98 procent av svenska små och medelstora företag är ”oberoende”, det vill säga de ingår inte i någon större ägarkonstellation. Det talar för att storföretagens rapporterade betaltider inte i någon högre grad påverkas av ägarförhållanden hos leverantörerna.