Om mindre än två månader, 1 juni, väntas slopandet av matkravet träda i kraft. Det är den regel i alkohollagen som säger att serveringsställen måste tillhandahålla lagad mat tillredd i eget restaurangkök för att stadigvarande få servera alkohol.

Inför avskaffandet har Företagarna ställt en enkel fråga till de tio största kommunerna i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne: Kommer innehavare av serveringstillstånd kunna sluta servera mat 1 juni utan att behöva invänta en ny prövning eller tillståndsprocess?

– Svaren avslöjar en slående spretighet i hur kommunerna tolkar lagändringen. Men efter lite sortering kan tre läger utkristalliserats, som skär rakt över blockgränser, geografi och kommunstorlek, säger Olivia Karlsson, Företagarnas expert på regelförenkling.

I en artikel i Smedjan förklarar hon hur kommunerna resonerar. 

Olika tolkningar i kommunerna

Det finns proaktiva kommuner som säger att det varken krävs ny prövning eller ny anmälan för att sluta servera mat när lagändringen träder i kraft. Så resonerar bland annat Stockholm, Göteborg, Kungälv, Solna, Huddinge och Trelleborg.

– Det är tydliga besked som visar att kommunerna har förstått reformens syfte, säger Olivia Karlsson.

En annan kategori är kommuner som är reserverade. De accepterar förändringen i grunden, men har olika förbehåll när det kommer till hur den ska hanteras. I den gruppen finns bland annat Trollhättan, Botkyrka, Borås, Lund, Skövde, Kristianstad, Uddevalla, Nacka och Ängelholm.

– Vissa svarar att anmälan kan krävas om verksamheten ändras för mycket, andra pekar på risk för ändrad tillsyn, fler kontroller eller högre avgifter. I en del fall menar kommunerna att företag måste vänta på en ny handläggning innan de får sluta med matserveringen, säger Olivia Karlsson.

Den största gruppen kommuner i undersökningen är de som är avvaktande. Här hittar man kommuner som Täby, Lidköping, Mölndal, Helsingborg, Sollentuna, Landskrona, Malmö, Hässleholm, Alingsås, Vellinge och Södertälje.

– De avvaktande kommunerna gav inga besked alls när vi ställde frågan, utan hänvisade till att de behövde se propositionen som nu faktiskt har kommit 1 april. I svaren hänvisar de också till vägledning från Folkhälsomyndigheten eller samordning via länsstyrelserna, säger Olivia Karlsson.

Kommunal byråkrati står i vägen

Företagarna skrev en rapport om att avskaffa matkravet 2024 och i fjol lade Förenklingsrådet där Företagarna är representerade ett sådant förslag. I februari kom en lagrådsremiss och 1 april lade regeringen som sagt en proposition på riksdagens bord.

Det är enligt Företagarna en seger för sunt förnuft och en regelförenkling som inte borde leda till rynkade pannor hos kommunala tjänstemän och politiker. Men undersökningen visar att den lokala kommunala byråkratin riskerar att ta två steg bakåt när regeringen äntligen tagit ett steg framåt.

– Det vore olyckligt om det slopade matkravet blir en reform som urholkas redan innan den trätt i kraft. Vi ser helt klart tendenser till ett lapptäcke av lokala tolkningar i stället för en enhetlig förenkling, säger Olivia Karlsson.

I artikeln i Smedjan skriver hon att samma mönster med olika kommunala tolkningar av ny lagstiftning på alkoholområdet inträffade när gårdsförsäljningen infördes under fjolåret. I vissa kommuner försökte politikerna till och med begränsa försäljningen till vardagar. Dessa kommunala ojämlikheter skapar osäkerhet och snedvrider konkurrensen. 

Förebygg tolkningsproblem

För att nu undvika att det slopade matkravet får 290 olika tolkningar och lämna en bitter eftersmak vill Företagarna se att regeringen och kommunerna samarbetar.

Regeringen har glädjande nog hörsammat Lagrådet och i sin proposition förtydligat att övergångsreglerna inte ska tolkas som att de gamla matkraven fortfarande är kopplade till befintliga tillstånd. Detta förtydligande räcker dock inte. Folkhälsomyndigheten måste enligt Företagarna även skyndsamt ta fram enhetlig och tydlig vägledning så att det säkerställs att lagens intention om förenkling får samma genomslag i hela landet.

Därutöver måste kommunerna ta sitt ansvar. Att luta sig tillbaka och vänta på att andra ska lösa utmaningarna är inte ett alternativ.

– Regeringen måste lära sig av tidigare misstag från gårdsförsäljningen när man lät landets kommuner tolka lagen fritt. Med 290 kockar blir soppan inte god, även om den inte längre kommer behövas för att servera en öl, säger Olivia Karlsson.