Frågan om långa betaltider är åter på tapeten. Nyligen rapporterade Dagens Industri att underleverantörer inom bland annat fordons- och försvarsindustrin möter krav på fakturatider på uppemot 60–90 dagar. På ledarplats i samma tidning refererades granskningen som tidningen Företagaren gjorde i höstas av storföretagens betaltider. Och häromdagen rapporterades att företrädare för både Centerpartiet och Sverigedemokraterna är i färd med att öka kraven på näringsminister Ebba Busch och regeringen att agera.

Drygt 1 200 storföretag ger in statistik över sina faktura- och betaltider till Bolagsverket. Den genomsnittliga betalningstiden avviker inte överdrivet mycket från riktmärket om 30 dagar; medelvärdet är 34 dagar. Vissa storföretag sticker dock ut, med faktiska betaltider till småföretagsleverantörer på uppåt 70–80 dagar.

Två besläktade problem

Det handlar om två olika problem, om än besläktade: Dels att storföretag i avtalsförhandlingar pressar leverantörer att acceptera långa avtalade fakturatider. Dels att många betalar efter förfallodatum. Även vid en skarp lagstadgad gräns för fakturatid skulle problemet med sena betalningar kvarstå.

Problemen som detta medför illustreras i Intrums europeiska betaltidsrapport, som publicerades nyligen. 57 procent av företagen uppger att deras tillväxtmål missas på grund av försenade betalningar. 62 procent av företagen blir tvungna att dröja med att betala sina leverantörer på grund av försenade betalningar från kunder. På europeisk nivå är dessutom offentliga köpare värst – de har en genomsnittlig betaltid på 70 dagar, att jämföra med 63 dagar i affärer mellan företag och 32 dagar när företag säljer till konsumenter.

Förslag om tvingande lagstiftning i stå

Ett förslag om att införande en tvingande lagstiftning på maximal betaltid för hela EU genom en förordning har legat på bordet sedan 2023. Processen har dock gått i stå och stödet bland medlemsstaternas regeringar är svagt. Förslaget har också behängts med en stor mängd förslag om undantag och särregler i parlamentet.

I Sverige, Finland och en handfull andra EU-länder finns en lagstadgad gräns för offentliga köpare om 30 dagars maximal betaltid. Det är sannolikt ett starkt skäl till att vi inte har samma problem med långa fakturatider och försenade betalningar när företag säljer till stat och kommun som finns i många andra europeiska länder.

Krass kalkyl 

Att betala sina fakturor sent kan bygga på en krass ekonomisk kalkyl – att förseningsräntan till leverantören helt enkelt är lägre än kostnaden för den krediten hade varit på marknaden. Regeringen i Storbritannien lade i maj fram skarpa förslag som skulle höja kostnaden för storföretag som inte betalar sina småföretagsleverantörer på förfallodag, genom en extra ränta på åtta procent utöver Bank of Englands styrränta. Upprepade försenade betalningar ska också kunna leda till kännbara böter.

Även om det är en känslig fråga att öppna för att staten reglerar företags avtalsvillkor, är en väg framåt att höja alternativkostnaden för att släpa efter med att betala sina leverantörer. Det borde kosta mer att använda småföretag som kreditlina.