EU sluter frihandelsavtal med Australien Publicerad 24 mars 2026 Ett välkommet tredje steg på EU:s frihandelsresa. Magnus Krantz Skribent Sydneys operahus och Sydney Harbour Bridge. Foto: SCM Jeans/Getty Images. EU och Australien har enats om ett frihandelsavtal. Ceremonin i Canberra på tisdagen kröner nästan åtta års arbete med att undanröja handelshinder mellan parterna. Länge såg jordbruksfrågorna ut att vara en för svår nöt att knäcka, men förhandlingarna tog ett kängurusprång framåt efter att Trump-administrationen började använda tullar som ett påtryckningsmedel mot i stort sett hela världen för knappt ett år sedan. – Det nya avtalet är ett välkommet tredje steg på EU:s frihandelsresa och följer tätt inpå de andra frihandelsavtalen med Indien respektive Mercosur-länderna, säger Olivia Karlsson, Företagarnas expert på EU:s inre marknad och regelförenkling. Kritiska råvaror Jämfört med det sydamerikanska handelsblocket Mercosur och Indien är Australien en mindre handelspartner till EU. I relativa termer är EU också en tio gånger större handelspartner för Australien än vad Australien är för EU, men volymer ger inte hela bilden. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade under tisdagen att Australien är en världsledande producent av kritiska råvaror som används i den högteknologiska ekonomin. – Europeiska unionen och Australien behöver tillförlitliga leveranskedjor för dessa avgörande insatsvaror. Australien är en av världens viktigaste producenter, medan Europa är en av världens största användare, sade hon. Säkerhet och leveranskedjor Inte bara USA:s handelspolitiska påtryckningar, utan även strategiska beroenden till och påtryckningar från Kina, återspeglas i handelsavtalet. Relationerna mellan Canberra och Beijing surnade när Australien 2020 krävde en internationell utredning om covid-19-virusets ursprung. Kina införde då tullar som slog hårt mot Australien. För EU:s del märks beroendet mer genom exportkvoter, licenskrav och kontroller på vissa kritiska råmaterial. Sådana aspekter visar på hur handels- och säkerhetspolitiska aspekter av samarbete hänger ihop. Samtidigt med frihandelsavtalet lanseras också ett nytt säkerhets- och försvarssamarbete mellan EU och Australien. – I tider av ökad global oro, inte minst vad gäller viktiga handelsrutter, och en risk för stigande priser till följd av utbudsstörningar, är det viktigt för svenska konsumenter att fler varor kan handlas till lägre tullsatser. Det ökar konkurrensen och prispressen. Frihandel är också viktigt för svenska företag, som nu ges tillgång till större marknader och billigare insatsvaror, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund. Svenska exportmöjligheter För svensk del är Australien en av Sveriges största och viktigaste exportmarknader utanför Europa. Varuexporten från Sverige består främst av verkstadsprodukter, särskilt maskiner och apparater. Tjänsteexporten från Sverige domineras av telekommunikations-, data- och it-tjänster, samt transporttjänster samt övriga affärstjänster. Frihandelsavtalet avskaffar över 99 procent av tullarna på EU:s varuexport till Australien, vilket enligt EU-kommissionen minskar tullkostnaderna med omkring 1 miljard euro per år. Det öppnar även upp den australiska tjänstemarknaden inom flera nyckelsektorer, som finansiella tjänster och telekommunikation. Dessutom öppnar avtalet upp offentlig upphandling i Australien för företag i EU. För att göra det möjligt för småföretag att dra nytta av handelsmöjligheterna finns ett särskilt kapitel om små och medelstora företag, med syfte att hjälpa dem att öka sin export. Undantag för jordbruket Som inledningsvis nämndes har jordbruksprodukter varit ett område som varit svårt att enas kring. Avtalet tar bort tullar på flera viktiga exportvaror för EU, till exempel ostar, grönsaker, köttberedningar och vin, samtidigt som parterna enats om hur geografiska beteckningar och traditionella termer för vin ska hanteras. Samtidigt införs tullkvoter för import från Australien av nötkött, får- och getkött, socker, vissa mejeriprodukter och ris. Därtill införs en bilateral skyddsmekanism som gör det möjligt för EU att vidta åtgärder för att skydda känsliga europeiska produkter. Vad händer nu? EU-kommissionen kallar frihandelsavtalet med Australien för den tredje delen av en trilogi av handelsavtal som på kort tid fått EU:s frihandelsmarknad att sträcka sig över tre kontinenter, men nämner inte att ratificeringen av Mercosur-avtalet försenas sedan det stötte på patrull i Europaparlamentet. Så vad händer nu med Australienavtalet? Det finns inget datum för när avtalet ska godkännas – ratificeras – av parterna. För EU:s del är en skillnad gentemot Mercosuravtalet att det inte behöver godkännas av alla medlemsländers parlament för att börja gälla, men det måste fortfarande få grönt ljus från både Ministerrådet och Europaparlamentet. EU:s inre marknad EU och Indien sluter frihandelsavtal Avtalet är bra för svenska företag. Olycklig försening av Mercosuravtalet Sverige och Europa behöver mer frihandel. Karl Ernlund Chefsekonom Olivia Karlsson Näringspolitisk expert inom regelförenkling och EU:s inre marknad
Väljarna vill se förbättrat företagsklimat Det finns ingen majoritet för att slopa karensavdraget, höja skatter på...
Kan EU förändra sin företagarpolitik? EU-kommissionen vill stärka Europas konkurrenskraft och minska...
Cecilias tuffa start som företagare fick en oväntad vändning Cecilia Schultz berättar om utmaningar och oväntade lösningar.
Elpriset slog rekord i södra Sverige Den tillträdande riksdagen behöver sänka elskatten för att lindra...
Inrätta en polisavdelning för brott mot företagare Brottsligheten som drabbar företagare orsakar dem kostnader som uppgår...
Pisa-undersökningen:Kunskapsraset kan bli företagens nästa kompetenskris Var tredje 15-åring klarar inte grundnivån inom matematik och...
Gör polisen tillräckligt för att lösa brott mot företagare? Gängbrottsligheten har fått omfattande politisk uppmärksamhet under den...
Leif och hans älgar utklassar storföretagen på sociala medier Gårdsjö Älgpark lyckas med älgar, humor och äkta Facebookfilmer.
Sara och Axel förverkligar drömmen om en egen vinbar Det slopade matkravet gör det möjligt att ta nästa steg med verksamheten.
Helene checkar ut från succéhotellet – och lämnar över till döttrarna Det som verkade tokigt blev en framgångssaga i Orbaden.
Nya förpackningskrav skapar huvudvärk Småföretag måste få hjälp att tillämpa EU:s nya förpackningsförordning.
Tre skattesänkningar med hög självfinansiering I en ny rapport föreslår Företagarna tre skattereformer för nästa...
Myter och sanningar om att anställa generation Z Vad är sant, vad är myt och vad behöver småföretagare veta?
Dyrare el väntar företagen i höst Vattenbrist, kärnkraftsrevisioner och oro i omvärlden pressar upp...
Styrräntan ligger fortfarande still Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på 1,75 procent, men fortsätter...
När AI blir kundens nya sökväg AI, relationer och expertis blir viktigare när kunder söker på nya sätt.
Bränder och torka ritar om vinkartan Klimatrelaterade risker har blivit en större affärsfråga för svenska...
Otydliga regler kan leda till kasserade produkter EU-direktivet om mer konsumentmakt skärper krav på...
Så tar småföretagen fart efter sommaren Hösten kräver planering, säkerhet och idéer för att småföretag ska växa.
Vad ska sällskapsdjurens vård få kosta? Dyra veterinärräkningar har lett till förslag om att inskränka den fria...
Starkare konsumentskydd för djursjukvård utreds En utredning ska se över om konsumenttjänstlagen ska gälla för...
Enmansföretagaren som vann mot storbolaget Anders Jonasson beskriver både sårbarheten och styrkan som företagare.
Fem tumregler som styr ditt val av företagsbil Välj el och undvik onödigt stora bilar, experten tipsar.