För drygt tre veckor sedan lade regeringen fram sin vårproposition med bedömningar om den ekonomiska utvecklingen. Men på onsdagen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) en extrainsatt, uppdaterad ekonomisk prognos. Anledningen är de ekonomiska konsekvenserna av konflikten i Mellanöstern.

– Lågkonjunkturen kommer att bli ytterligare utdragen, sade hon.

Vårbudgeten är både smal och spretig

Längre BNP-tillväxt

I mars räknade finansdepartementet med en BNP-tillväxt i år på 2,8 procent. Nu är bedömningen i stället att den landar på 2,3 procent. Även prognosen för arbetslösheten justeras upp ytterligare, till 8,5 procent, från den tidigare bedömningen att den skulle hamna på 8,4 procent i år. Däremot ändras inte prognosen för inflationen. Den väntas enligt finansdepartementet ligga kvar på 1,2 procent.

Regeringens Inflationsprognos får stöd SCB:s Snabb-KPI som släpptes på onsdagsmorgonen. Enligt snabbestimatet sjönk inflationen enligt KPI från 0,5 procent i mars till -0,1 procent i april. Det mått som Riksbanken använder för prisstabilitet (Konsumentprisindex med fast ränta - KPIF) sjönk från 1,6 procent i mars till 0,8 procent i april. Den månatliga förändringen för KPIF var -0,6 procent.

– Det underliggande inflationstrycket är fortsatt lågt i Sverige. Även om den senaste tidens prisökningar på energi kommer att påverka kostnaden för andra varor och bidra till något ökad inflation framöver har Sverige ett bra utgångsläge, konstaterar Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.

Prognosdimma

Inom meteorologin används begreppet sikt för det avstånd på vilket ett svart föremål nära marken kan urskiljas i dagsljus mot horisonten. I väderleksrapporterna kan sikten variera från att vara mycket god till dess motsats, mycket tät dimma. I överförd mening var det länge sedan de ekonomiska prognosmakarna verkade under förhållanden där det råder god sikt. Därför är det svårt att veta hur länge de ekonomiska utsikterna står sig.

Finansministern betonade på onsdagen att ett grundantagande är att energileveranserna kommer att normaliseras inom några månader. Det kräver i sin tur att USA och Iran, liksom Israel och gulfstaterna, kan trappa ner konfliktnivån. Bland annat måste trafiken i Hormuzsundet kunna återupptas.

– Utvecklingen i är beroende av hur utdraget kriget mot Iran blir och under hur lång tid produktionen och transporten av framförallt energi är nedsatt. De flesta prognosmakare räknar med att situationen kommer att förbättras de kommande månaderna, men exakt hur och på vilket sätt är mycket oklart, säger Karl Ernlund.