Arbetet med att ta fram EU:s nya långtidsbudget för åren 2028–2034 pågår för fullt, men som det ser ut nu riskerar den att förstärka en utveckling där utgifterna ökar utan att välståndet gör detsamma. Det skriver Olivia Karlsson, Företagarnas expert på EU:s inre marknad, i en debattartikel i Altinget.
Trots att EU har en enorm inre marknad, stark forskning och stabila institutioner halkar unionen efter konkurrenterna på världsscenen. Krisinsikt om det finns i den så kallade Draghi-rapporten. Men från dess analys av EU:s konkurrenskraft, via Kommissionens ordförande Ursula von der Leyens politiska prioriteringar till den konkreta budgeten sker en förskjutning – från problem till lösning – där viktiga insikter tappas bort. Resultatet blir att rätt diagnos leder till fel medicin.
– Draghis rapport är i grunden träffsäker. Europa halkar efter USA och Kina, bland annat på grund av fragmenterade kapitalmarknader, tung regelbörda och brist på växande företag, säger Olivia Karlsson.
Offentliga investeringar löser inte problemet
Samtidigt fokuserar rapporten på behovet av investeringar i en omfattning som är så stor att den privata sektorn bedöms oförmögen att bära dem. Så i stället för att lägga tyngdpunkten på att stärka den inre marknaden och minska regelkrånglet hamnar den på behovet av offentlig investering.
– Att reformera regelverk och fördjupa marknader är svårt och konfliktfyllt. Att lansera stora investeringsprogram är betydligt enklare. Företag riskerar att reduceras till mottagare av politiska satsningar, i stället för att vara motorer i ekonomin. När analysen blir politik förstärks denna tendens, säger Olivia Karlsson.
I centrum för förslaget till långtidsbudget står den nya konkurrenskraftsfonden som är tänkt att samla resurser och skapa kraft. I praktiken riskerar den att bli ännu ett exempel på motsatsen: mer pengar in i ett system där grundproblemen består.
– EU behöver inte fler investeringsprogram, utan bättre förutsättningar för företag att växa. Det betyder färre handelshinder, en fördjupad kapitalmarknadsunion, en fungerande tjänstemarknad, minskad regelbörda och fler frihandelsavtal och verklig konkurrens på den inre marknaden, säger Olivia Karlsson.
