Det brukar sägas att allt som går att digitalisera kommer att digitaliseras. En viktig drivkraft är att digital information är billig att lagra, distribuera och skala upp. Det kan handla om allt från museiföremål och musiken i våra lurar till ett virus arvsmassa.

Snart kommer även vanliga konsumtionsvaror omfattas av digitaliseringens logik, men drivkraften är i detta fall lagstiftning: EU:s ekodesignförordning för hållbara produkter (ESPR). Den kräver att produkter som sätts på den inre marknaden ska ha digitala produktpass (DPP). Det är en slags digital identitet som ska följa produkten genom hela livscykeln.

Kraven på digitala produktpass kommer att rullas ut successivt, men start nästa år då vissa batterier kommer att behöva ha sådana. Sedan följer fler och fler områden. Undantag finns för exempelvis livsmedel och läkemedel, men i övrigt omfattas en mycket stor bredd av varor.

Risk för regelbörda och merkostnader

Företagen uppmanas att redan nu börja förbereda sig för att uppfylla sina skyldigheter, som kommer innebära att samla in, lagra, uppdatera och kommunicera data under hela produktens livscykel. Problemet är bara att det är svårt att veta exakt vad som ska göras i praktiken. Inte minst för små och medelstora företag med begränsade resurser.

– Vi ser med oro på att mindre företag förväntar sig en hög eller mycket hög ökning av den administrativa bördan i samband med införandet av digitala produktpass. Dessutom kommer de sannolikt att kräva IT-investeringar, systemanpassningar och behov av extern expertis, säger Olivia Karlsson, expert på EU:s inre marknad och regelförenkling på Företagarna.

Ett digitalt produktpass är i grunden en informationstjänst kopplad till en produkt. Det fungerar som en slags digital identitet, tillgänglig via exempelvis QR-koder. Produkter kommer att behöva bära med sig data om allt från innehåll, farliga ämnen och klimatpåverkan till reparerbarhet, återvinning och ansvariga aktörer i leveranskedjan. Även CE-märkning, säkerhetsinformation och överensstämmelsedokumentation väntas ingå.

– Syftet är lovvärt. Digitala produktpass ska stärka konsumentmakten, skapa rättvis konkurrens, öka spårbarheten, stärka konkurrenskraften och minska miljöpåverkan, men frågan är om all datainsamling alls är möjlig. Det finns till exempel risker förknippade med affärshemligheter, säger Olivia Karlsson.

Implementera digitala produktpass med förnuft

Enligt Företagarna kan digitala produktpass öppna nya marknader, stärka affärsmodeller och minska administration genom enhetlighet och digitalisering – om de utformas på rätt sätt. Men utan tydliga begränsningar riskerar systemet att bli dyrt och omöjligt att implementera. Det finns även en risk att europeiska företag förlorar leverantörer utanför unionen om de bedömer att den europeiska marknaden inte är tillräckligt attraktiv för att motivera anpassning.

– För att inte undergräva EU:s konkurrenskraft behöver myndigheter tillhandahålla tydlig information och vägledning till mindre företag och det krävs även övergångsregler så att företag kan förbereda sig, säger Olivia Karlsson. 

Läs Företagarnas debattartikel om digitala produktpass i Dagens Industri, där Olivia Karlsson debatterar tillsammans med Henrik Ågren, VD, Presentgrossisternas Företagarförening.
Ett administrativt monster hotar företagen