I vår nya rapport Myndighetsaktivism – ett hot mot företagandet? beskrivs hur många små och medelstora företag i dag upplever kontakten med myndigheter som allt mer oförutsebar, långsam och svårnavigerad. Rapporten bygger på svar från över 1 200 företagare och visar att problemen sällan handlar om enskilda dramatiska beslut. Det handlar oftare om något mer lågmält – men minst lika problematiskt: gradvisa förskjutningar i hur regler tolkas och tillämpas.

Myndighetsaktivism – ett hot mot företagandet?

Krav som är svåra att förstå

Nästan fyra av tio företagare uppger att de under de senaste två åren stött på regler eller krav från myndigheter som varit svåra att förstå eller tillämpa i praktiken. Nästan var femte företagare upplever dessutom att myndigheter gjort mer negativa bedömningar än vad man rimligen kunnat förvänta sig utifrån regler och tidigare praxis. 

För stora företag kan detta ofta hanteras genom jurister, compliance-funktioner och administrativa resurser. För småföretagaren ser verkligheten annorlunda ut. Där är det ofta företagaren själv som samtidigt ska sälja, sköta ekonomin, möta kunder och hantera myndighetskontakter. När besked dröjer, regler uppfattas som otydliga eller bedömningar varierar mellan kommuner blir konsekvenserna direkta: investeringar skjuts upp, expansioner uteblir och tid tas från kärnverksamheten. 

Mindre förutsägbar myndighetsutövning

Rapporten tar avstamp i begreppet myndighetsaktivism – situationer där myndigheter eller enskilda tjänstemän genom tolkningar, praxis eller processkrav i praktiken går längre än vad lagstiftaren tydligt beslutat. Begreppet är omdebatterat, men erfarenheten är tydlig i företagens svar: många upplever att myndighetsutövningen blivit mindre förutsebar och mer långtgående än tidigare.

Detta är inte bara en administrativ fråga. Det är en fråga om Sveriges konkurrenskraft.

Kapital söker sig till miljöer där spelreglerna är tydliga och stabila. När företag upplever att krav skärps utan lagändring, att liknande ärenden bedöms olika eller att processer blir alltmer svårförutsägbara påverkas viljan att investera. Särskilt i mindre kommuner kan konsekvenserna bli stora när lokala företag avstår expansion eller nyanställningar på grund av osäkerhet kring tillstånd, tillsyn eller myndighetsprocesser.

Företag vill ha tydliga spelregler

Rapporten visar också att företagen inte efterfrågar mindre tillsyn eller svagare regler. Tvärtom. Företag vill ha tydliga spelregler, rättssäkerhet och professionell myndighetsutövning. Problemet uppstår när processer blir oproportionerliga, långsamma eller skiljer sig åt beroende på kommun eller handläggare.

Företagarna presenterar flera konkreta reformförslag. Ett av de mest långtgående är att tillstånds- och myndighetsärenden som huvudregel ska anses bifallna om beslut inte fattas inom fastställd tid. Syftet är att minska passiv handläggning och skapa större förutsebarhet för företag som väntar på besked. 

Minska dubbelprövningar

Rapporten föreslår även en översyn av länsstyrelsernas roll för att minska dubbelprövningar och olika regionala bedömningar. Samtidigt lyfts behovet av tydligare internt tjänstemannaansvar när felaktiga beslut eller återkommande brister i rättstillämpning sker systematiskt. 

Det handlar inte om att försvaga myndigheter. Det handlar om att stärka kvaliteten i den offentliga förvaltningen.

Stärk tilliten

Sverige behöver starka myndigheter. Men vi behöver också myndigheter som förstår att rättssäkerhet, proportionalitet och förutsebarhet är avgörande för ett fungerande företagsklimat. Ett gott företagsklimat skapas inte enbart genom sänkta skatter eller färre regler – utan också genom hur den offentliga förvaltningen fungerar i praktiken.

När myndigheter präglas av professionalism, tydlighet och ansvarstagande stärks inte bara företagen utan också tilliten till samhällets institutioner. Och det är i slutändan en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar.