Mer pengar löser inte EU:s problem

När omvärlden är skakig erbjuder EU-samarbetet stadga. Inte minst för mindre länder som Sverige ger den inre marknaden och den politiska samordningen möjligheter att främja handel och parera svåra utmaningar. Men EU-samarbetet är ett komplext maskineri som behöver vara inställt på att verka i rätt riktning för att fördelarna ska komma till sin rätt. En sådan riktningsgivare är långtidsbudgeten. Det är den fleråriga budgetram som gör övergripande prioriteringar och sätter ett tak för hur stora utgifterna får vara totalt inom olika områden. Inom dess ramar lägger sedan EU fram årliga budgetar.  

Arbetet med att ta fram långtidsbudgeten för åren 2028–2034 pågår för fullt. På tisdagen antog Europaparlamentet sin förhandlingsposition inför det fortsatta arbetet. De vill ha en större och mer uppdelad långtidsbudget än Kommissionens förslag från i somras. Det handlar om en ökning med tio procent, eller med 175 miljarder euro. 

Olivia Karlsson är Företagarnas expert på EU:s inre marknad. Hon menar att problemet med att göra budgetkostymen ännu större är att det tar fokus från behovet av reformer i EU.  

– Europaparlamentet skriver i ett uttalande att ambitioner utan resurser blir tomma ord, men huvudproblemet är snarare att resurser utan reformer ekar tomt. EU behöver snarare fokusera på en bättre fungerande inre marknad. Mer pengar är helt enkelt ingen ersättning för reformer, säger hon. 

Till det positiva i Europaparlamentets position i det fortsätta arbetet med långtidsbudgeten finns viljan att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag och att inte delegera alltför mycket makt till Kommissionen.  

– Förhandlingarna i trilogen kommer att vara svåra och ta tid, inte minst när det gäller de nationella och regionala partnerskapsplanerna samt konkurrenskraftsfonden. Vi på Företagarna kommer att följa utvecklingen noga, säger Olivia Karlsson.