För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Delvinst om bolagsskattereform

Publicerad 21 mar 2018
Regeringen har backat i viktiga delar av förslaget om bolagsbeskattning, som var ute på remiss i somras. På flera punkter har den kritik som Företagarna framförde mot förslaget gett effekt.

I den lagrådsremiss som offentliggjordes i dag har regeringen reviderat flera förslag i förbättrande riktning, och föreslår också sänkt bolagsskatt.

Promemorian Nya skatteregler för företagssektorn publicerades i slutet av juni och remissbehandlades under sensommaren. Den innehöll förslag om förändrad bolagsbeskattning och begränsningar av möjligheterna till avdrag för ränteutgifter, och hade sin grund i dels Företagsskattekommitténs slutbetänkande (SOU 2014:40), dels EU:s direktiv mot skatteundandragande från 2016.

Företagarna tillställde Finansdepartementet en inlaga med våra ståndpunkter i början av november (Inlaga – promemorian Nya skatteregler för företagssektorn). Bland annat kritiserade vi promemorians beredningsprocess, avsaknaden av småföretagsperspektiv, och att förslaget i väsentliga delar avvek från både de lättnadsmöjligheter som direktivet möjliggjorde och de nivåer och beräkningsgrunder som är gängse i våra konkurrentländer.

Flera viktiga förbättringar…

I lagrådsremissen, som offentliggjordes i dag, har regeringen följt Företagarnas och andra näringslivsföreträdares uppmaningar på flera viktiga punkter.

  • Ränteavdragsbegränsningen föreslås bli 30 procent av måttet EBITDA – det vedertagna i stora delar av omvärlden.

  • Gränsvärdet i förenklingsregeln för beräkning av möjligt ränteavdrag sätts till fem miljon kronor – betydligt högre än det först föreslagna 100 000 kronor (dock är det fortfarande för lågt).

  • De riktade regler om ränteavdragsbegränsning som finns i dag snävas enligt lagrådsremissen åt i tillämpning. (Vi hade helst velat se att de avskaffas helt när generell ränteavdragsbegränsning införs, och att de behålls kommer sannolikt medföra fortsatta rättssäkerhetsproblem.)

En sänkning av bolagsskatten föreslås därtill, i två steg, från dagens 22 procent till 20,6 procent. Bolagsskattens skadliga verkan för tillväxten erkänns uttalat och det fastslås i lagrådsremissen att sänkt bolagsskatt gör investeringar mer lönsamma och är gynnsamt för BNP och sysselsättning.

… men många brister kvarstår

Tyvärr går regeringen inte hela vägen, och många brister kvarstår även i lagrådsremissen. Bland annat föreslås begränsade möjligheter att göra avdrag för tidigare års oanvända underskott, fristående företag ges inget undantag, ingen gruppregel införs och lån avtalade före juni 2016 (då EU-direktivet antogs) undantas inte.

Detta, bland annat, gör att Företagarna inte kan vara fullt ut nöjda med lagrådsremissens innehåll.

 

Denna reform är omfattande, och det är ytterst beklagligt att den framtagits så som har skett: klämd mellan (åtminstone) två olika målsättningar – svensk konkurrenskraft respektive minskat skatteundandragande i EU – och grundad i två disparata politiska processer.

Fler reformer på gång i EU

–  Denna reform är omfattande, och det är ytterst beklagligt att den framtagits så som har skett: klämd mellan (åtminstone) två olika målsättningar – svensk konkurrenskraft respektive minskat skatteundandragande i EU – och grundad i två disparata politiska processer, säger Patrick Krassén, Företagarnas skattepolitiska expert.

Företagsskattekommittén hade till (del)syfte att föreslå åtgärder för att göra den skattemässiga behandlingen av lånat och eget kapital i Sverige mer jämlik; EU-direktivet tillkom efter ett stort projekt, BEPS, initierat av OECD och G20 i syfte att hindra multinationella företag att flytta vinster och underskott inom sina koncerner av skatteskäl. Direktivet måste dessutom implementeras senast 1 januari 2019, vilket sannolikt har stressat processen i Regeringskansliet.

Därtill ska läggas att EU-kommissionen under denna tid parallellt har drivit på för en reform av bolagsbeskattningen i EU, den så kallade CCCTB, vilken nyligen har antagits i en första läsning i EU-parlamentets ECON-utskott. Det kan således bli aktuellt med en ny reform av svensk bolagsbeskattning om bara några år, om EU-processen fortlöper.

Med detta sagt, är det välkommet att sänkt bolagsskatt föreslås och att väsentliga förbättringar gjorts från det ursprungliga förslaget. Genom en utökad förenklingsregel har dessutom många småföretags intresse tillmötesgåtts. Vi fortsätter bevaka hur denna reform fortskrider.

Taggar
Fler nyheter från Företagarna