Under början av veckan presenterade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet sina vårbudgetmotioner. Oppositionens budgetförslag utgår från regeringens proposition som lades på riksdagens bord 13 april.
De fyra partiernas förslag och prioriteringar drar åt olika håll, och få tydliga överlappningar finns. Någon samlad opposition är svår att skönja.
Bankskatt och elstöd från S och V
Socialdemokraterna lägger fram förslag omfattande totalt 2,8 miljarder kronor. De flesta handlar om olika bidrag och välfärdstjänster, men även 400 miljoner kronor för stöd för elbilar och ellastbilar, 250 miljoner kronor för turismfrämjande, en halv miljard för skapande av sommarjobb för ungdomar och drygt 150 miljoner kronor i sänkt skatt på fjärrvärmesel. Utgifterna ska täckas av en ”tillfällig skatt på bankers övervinster”, som Socialdemokraterna beräknar skulle höja skatten på bankerna med fyra miljarder kronor.
Vänsterpartiet tar i rejält, med utgiftsökningar på nästan 20 miljarder kronor. Elstödet till hushåll föreslås utökas, likaså elbilsstödet, och Klimatklivets pott för laddinfrastruktur ska också utökas. Tio miljarder kronor läggs på höjda bostads- och barnbidrag. Hyror ska frysas genom en stopplag, elpriset regleras nationellt och livsmedelsmarknaden regleras genom tvingande lagstiftning och en ny inspektionsmyndighet. Inget mer specifikt anges om finansiering av utgifterna, men en skatt på 50 procent av ”bankernas övervinster” föreslås införas under 2026–2028 och en ”särskild miljardärsskatt” utredas. Arbetslösheten ska pressas ned genom omfattande statliga investeringar i infrastrukturbyggen, utbildning och ”aktiv arbetsmarknadspolitik”.
– Budgetarna från S och V har vissa gemensamma punkter, som bankskatt och utökade elstöd. Å andra sidan skiljer de sig rejält i fundamentala aspekter. Vänsterpartiets utgifter är nästan tio gånger större och ofinansierade, och V-budgeten är helt renons på konkreta förslag om företagande eller hur jobbskapandet ska öka, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.
MP fokuserar på klimat, miljö och transporter – men med oklar finansiering
Miljöpartiet vill ”kickstarta klimatomställningen på ett sätt som kommer alla till del, genom fler jobb och sänkta utsläpp”. Partiet föreslår utgifter om drygt 9,5 miljarder kronor, varav 8,5 miljarder riktas in på klimat, miljö och transporter. Därtill föreslås en miljard kronor till höjt barnbidrag. MP föreslår likt V finansiering genom en form av punktskatt som ska ”riktas mot förmögenheter hos personer som är enormt rika”. Förslaget siffersätts dock inte i motionen. MP föreslår inte heller bankskatt. Ett nygammalt förslag på skatteområdet från MP är dock ”gröna skattekrediter”, genom snabbare skattemässiga avskrivningar för gröna investeringar, respektive riktade skattekrediter för större och strategiskt viktiga industrisatsningar, där en del av investeringskostnaden får räknas av mot bolagsskatten. Exakt vilka investeringar som ska omfattas framgår inte, men kostnadsramen föreslås till 4,5 miljarder årligen från 2027.
– Å ena sidan är det positivt att MP lägger fram förslag som motiveras uttryckligen med att de ”minskar risken att offentliga medel går till projekt som inte bär sig”, som partiet uttrycker det. Alltför många statliga gröna miljardprojekt har visat sig inte ha bärkraft. Samtidigt vill dock MP avsätta mer skattemedel till Industriklivet och Klimatklivet, och därtill inrätta en grön investeringsbank. Omsorgen om skattebetalarnas pengar tycks fortfarande vara begränsad hos MP, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.
C vill ha sänkt skatt på jobbskapande
Centerpartiet har en övergripande inriktning om att ”jobben ska bli fler och utsläppen ska ner”. Det kan noteras en viss likhet med Miljöpartiets tonalitet, men det handlar snarare om att MP närmat sig C:s retorik – och förslagen i C-budgeten skiljer sig markant från de andra tre oppositionspartiernas. 9,5 miljarder kronor föreslås i sänkt skatt på jobbskapande (ökat till 17 miljarder kronor 2027), huvudsakligen inriktat mot mikroföretag, långstidsarbetslösa och ungdomar, där permanent sänkta arbetsgivaravgifter är den största delen. Omkring en miljard sätts av till integrations- och kunskapsstärkande insatser, och omkring två miljarder för landsbygds- och matproduktionssatsningar. 3,5 miljarder kronor under 2026 och drygt åtta miljarder under 2027 läggs på miljöbilsstöd, ellastbilar, laddinfrastruktur och anslutning elproduktion. Centerpartiet skiljer också ut sig genom att ha genomarbetade och detaljerade finansieringsförslag, där de största delarna handlar om förändringar av a-kasseregler, ändringar inom arbetsmarknadspolitiken och slopat ränteavdrag för lån på bilar med fossildrift.
– Det är glädjande att åtminstone ett oppositionsparti har insett att kostnaderna för att anställa måste sänkas om fler jobb ska kunna skapas. Men även Centerpartiet spretar påtagligt i sina prioriteringar, med många små poster där effekten riskerar att bli högst marginell, säger Karl Ernlund.
