På söndagen var världens blickar riktade mot Ungern. Skulle partiet Fidesz och premiärminister Viktor Orbáns självutnämnt illiberala nationalism segra än en gång? Eller kunde utmanaren, mitten-höger-partiet Tisza under ledning av Péter Magyar sätta stopp för Orbáns 16-åriga maktinnehav? Skulle rentav premiärministern vägra att erkänna sig besegrad även om väljarna röstade bort honom? Insatserna var höga och beskedet kom relativt tidigt under söndagskvällen. Tisza vann stort och Orbán erkände sig besegrad.

Litet land, stor betydelse  

Trots att Ungern endast står för en dryg procent av EU:s ekonomi och ungefär två procent av den sammanlagda befolkningen i unionen har valet följts med stor spänning i Bryssel och i de andra medlemsstaterna. Dels för att Ungern fördröjt och försenat stöd till Ukraina. Dels för att Budapest bromsat och satt sig på tvären för EU:s sanktioner mot Ryssland. Dels för att Orbáns styre försvagat rättsstaten, undergrävt fria medier och civilsamhället. Dels även för att Fidesz styre lett utbredd korruption och klientism som skadat företagsklimatet och tillväxten.

– Det mest omdiskuterade med Orbáns styre har givetvis varit nedmonteringen av den liberala demokratin och den nära relationen med Ryssland. Men ur ett företagarperspektiv är det minst lika viktigt att belysa hur marknadsekonomin och den fria företagsamheten systematiskt har underminerats genom politisk favorisering, snedvridning av marknaden och utbredd korruption, säger Olivia Karlsson som är Företagarnas expert på EU:s inre marknad.

Ungern vänder blad  

Tisza och Péter Magyar drev en valrörelse som fångade upp ett utbrett folkligt missnöje mot maktfullkomlighet och korruption. För oppositionen var det viktigaste att samlas runt en kandidat för att rösta bort premiärministern och hans parti. Och det lyckades. Tisza får dessutom två tredjedels majoritet i parlamentet.  

Vad är då att vänta av den nya regeringen i Budapest? Péter Magyar har tydligt positionerat sig mot den utbredda korruptionen i landet och landets nära koppling till Ryssland, och för ett mer konstruktivt samarbete inom EU. På kort sikt kan vi därför förvänta oss att Ungern blir en mindre obstruktiv kraft, inte minst i frågor som rör stödet till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Detta skulle i sin tur kunna frigöra politisk energi i Bryssel, där fokus kan flyttas från att hantera interna strider till mer konstruktiva projekt, menar Olivia Karlsson. 

– Samtidigt är det viktigt att ha realistiska förväntningar. Magyar har sin bakgrund i samma politiska miljö som Orbán och att återställa rättsstatens principer och reparera ekonomin kommer att ta tid. Men valresultatet ger anledning till en försiktig optimism, säger hon.

Trump och Putin stödde Orbán

Utifrån sina olika perspektiv har Viktor Orbáns Ungern betraktats som ett föredöme både från Moskva och Washington DC, åtminstone bland Maga och president Donald Trump. Orbáns vänliga inställning till Rysslands president Vladimir Putin är väldokumenterad och i mars avslöjade oberoende medier i Ungern att utrikesminister Péter Szijjártó löpande delat information från EU-möten med Moskva. Stödet från USA handlar mer om att Ungern setts som ett konservativt och kristet fäste i ett Europa som enligt kretsarna som stöder Trump befinner sig i förfall. Vice president J D Vance besökte Ungern under valspurten för att ge Orbán sitt stöd. Nu möter de och alla andra nya tongångar från Ungern.

– Förutsägbarhet och lika spelregler är avgörande för ett fungerande företagsklimat. Om den nya regeringen lyckas bekämpa korruptionen och återställa rättsstatens principer, handlar det inte bara om en moralisk seger. Det skulle också signalera att Ungern återigen blir en trygg och attraktiv marknad för europeiska företag att investera och verka i, säger Olivia Karlsson.