En ny rapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) visar att elnätsbolagens vinstmarginaler har legat på 16–23 procent per år under perioden 2020–2024. Under de senaste 20 åren har elnätsavgifterna ökat med 115 procent. Det är mer än dubbelt så mycket som inflationen på 49 procent under samma period.

– Energimarknadsinspektionens rapporten bekräftar att bolagen har utnyttjat sin monopolställning. Vinstmarginaler på 16–23 procent, med toppar på 37 procent, i ett reglerat monopol är anmärkningsvärt högt, säger André Nilsson, Företagarnas näringspolitiska expert inom miljö, klimat och infrastruktur.

Småföretagen är kassakor 

Företagarnas beräkningar, baserade på data från SCB, visar dessutom att småföretag betalar ungefär 20 gånger mer per kilowattimme i elnätsavgift jämfört med stora industriföretag.

– Det sticker ut är att småföretagen verkligen har blivit elnätens kassako, säger André Nilsson.

Ett av problemen handlar om hur kostnader för nya anslutningar fördelas. När ett datacenter, en gruva eller ett stort industriföretag ansluter sig till elnätet delas en stor del av infrastrukturkostnaderna ut på alla kunder på nätet – oavsett om de har något med etableringen att göra.

– I dag är en florist i Svalöv med och betalar för delar av den infrastruktur som behövs för ett nytt datacenter i Sollefteå. Avgiften ökar trots att floristen kanske inte märker någon märkbar förbättring av det elnät den faktiskt använder, de får bara ett högre pris, säger André Nilsson.

Ett svenskt systemfel

Enligt Företagarna måste principen vara tydlig: den som ansluter sig betalar för sin anslutning. Elnätsutbyggnaden är nödvändig för att klara den gröna omställningen, men kostnadsfördelningen måste vara rättvis.

Rapporten från Energimarknadsinspektionen visar att Sverige sticker ut i ett negativt perspektiv. Sverige och Finland är de enda EU-länderna där elnätsbolagen kan sätta sina egna avgifter utan att en tillsynsmyndighet godkänner dem i förväg. I Danmark, Finland och Norge har dessutom företagens elnätsavgifter ökat betydligt långsammare än i Sverige.

– Det är ett systemfel. I övriga Europa granskar regulatorn tarifferna innan de träder i kraft. I Sverige rättar man till dem i efterhand. Den ordningen har gynnat bolagen och missgynnar kunderna, säger André Nilsson.

Företagarna kräver tre förändringar

För att komma till rätta med systemfelet vill Företagarna se tre konkreta åtgärder.

För det första bör den som ansluter till elnätet bära kostnaderna för sin anslutning – inte sprida dem på alla andra kunder.

För det andra måste Energimarknadsinspektionen få befogenhet att förhandsgodkänna elnätstariffer, inte bara agera i efterhand. Det är den standard som gäller i de flesta EU-länder.

För det tredje behöver regleringen bli mer träffsäker. Vinstmarginaler på upp till 23 procent i ett naturligt monopol är inte en väl fungerande marknad.

– Elnätsutbyggnaden behövs, men notan får inte läggas på dem som har minst att säga till om. Småföretagen har burit den bördan länge nog, säger André Nilsson.