Arbetskraftsinvandringen stramas åt för mycket

Från och med 1 juni gäller nya regler för arbetskraftsinvandring. Bland annat införs ett krav på att lönen måste uppgå till minst 90 procent av medianlönen i Sverige vid tidpunkten för ansökan. Det betyder en månadslön på 33 390 kronor.

Det skräpa lönekravet har kritiserats av bland annat Företagarna för att skapa rekryteringsproblem i flera branscher. I februari gav regeringen därför Migrationsverket i uppdrag att tillsammans med Arbetsförmedlingen ta fram förslag på vilka yrken som skulle kunna undantas från det nya lönekravet. När förslaget presenterades i mars fanns 81 yrken med på listan. (Två alternativa listor som viktade kriterierna för undantag annorlunda bestod av 55 respektive 21 yrken.)

Undantagsyrken viktiga för fungerande arbetskraftinvandring

27 yrken får undantag

På fredagen presenterade slutligen regeringen en överenskommelse i Tidösamarbetet som innebär att det görs undantag för 27 yrken (se lista). Gemensamt för dem är att de får ett lönekrav på 75 procent av medianlönen (27 825 kronor).

Företagarna är kritiska till regeringens beslut, som alltså presenteras endast en dryg vecka innan de nya reglerna räder i kraft, även om det finns en övergångsregel som gör det möjligt att ansöka om förlängning av arbetstillstånd.

– Det regeringen nu genomför handlar inte längre om ordning och reda och schyssta villkor. Det handlar om att politiken försöker avgöra vilka jobb som är tillräckligt “fina” för att människor från tredje land ska få komma hit och arbeta i. Konsekvenserna riskerar att bli förödande för svenska företag, svensk tillväxt och svensk arbetsmarknad, säger Företagarnas arbetsmarknadsexpert Lise-Lotte Argulander.

Debatten om arbetskraftsinvandring tar fart

Omodern politik

Löner och villkor bör enligt Företagarna bestämmas av arbetsmarknadens parter. Men i stället för att lyssna på kritiken från arbetsgivare, Företagarna, flera fackliga organisationer och branschorganisationer har regeringen valt att driva igenom en politik där staten avgör vilka yrken som är önskvärda och vilka som inte är det.

– Sverige är beroende av arbetskraftsinvandring långt utanför de smala, högkvalificerade och ofta akademiska yrken som regeringen gärna talar om. Att motverka det är ett synsätt som hör hemma i planekonomi – inte i ett modernt arbetsmarknadssystem, säger Lise-Lotte Argulander.

Utöver det skärpta lönekravet och undantagen kommer två yrken att helt uteslutas från möjligheten till arbetstillstånd för arbetskraftsinvandring. Det handlar om personliga assistenter och bärplockare i skog. Företagarna menar att det är fel. Inom personlig assistans råder stor kompetensbrist och inom bärnäringen kommer förbudet att göra att näringen har svårt att överleva.