Var går gränsen mellan ett allmänt gott företagsklimat och riktade offentliga satsningar för att främja en viss utveckling? Den frågan aktualiseras av nya förslag från kommittén Accelerationskontor för att underlätta industrins omställning.

I det nyligen presenterade delbetänkandet Att säga ja! föreslår kommittén bland annat statliga ekonomiska incitament, stöd till bostadsbyggande och särskilda infrastruktursatsningar för kommuner som tar emot stora företagsetableringar.

Stöd till kommuner

Det var för ett år sedan regeringen gav Accelerationskontoret i uppdrag att se över hur kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar kan förbättras. Utredningen skulle också undersöka om staten behöver ge kommunerna större stöd när de växer till följd av nya investeringar. Det är de förslagen som nu ligger på bordet.

Enligt Företagarna är förslagens tonvikt vid stora företagsetableringar olycklig. Kommunerna behöver kunna hantera både stora etableringar och fortsätta erbjuda väl fungerande service och bemötande till de företag som redan finns på plats och vill växa. 

Fel fokus 

De flesta nya jobb skapas dessutom i små och medelstora företag.

– Stora företagsetableringar får inte ske på bekostnad av servicen till småföretagen och det allmänna företagsklimatet. Att peka på storbolags etableringar som särskilt viktiga för svensk ekonomi, konkurrenskraft och klimatomställning är feltänkt, säger Maya Lundberg, Företagarnas expert på lokalt företagsklimat.

Bra med råd och stöd

Med det sagt är flera av reformförslagen i utredningen välkomna. Till exempel vore en samlad nationell funktion för att ge kommuner stöd, rådgivning och samordning i arbetet med stora etableringar bra. Syftet med en sådan är att kommunerna inte ska behöva hantera komplexa projekt ensamma utan få tillgång till expertis och vägledning. Fast återigen är det viktigt att inte snäva in uppdraget.

– Rådgivningsfunktionen bör ges ett bredare mandat och inkludera stöd till kommuner som vill skapa bättre klimat för tillväxt, oavsett storlek. Annars riskerar det att bli storföretagens verktyg. En samlad nationell funktion som bara riktas mot investeringar större än hundra miljoner kronor missar den verklighet de flesta kommuner lever i, säger Maya Lundberg.

Infrastrukturpott

Ett annat förslag som i stora drag är välkommet är en särskild pott inom den nationella infrastrukturplanen som kan användas för investeringar i vägar, järnvägar och annan infrastruktur i kommuner som påverkas av stora etableringar.

– En tillväxtpott kan vara en viktig pusselbit, men det gäller att medel inte reserveras för enstaka projekt kopplade till redan beslutade megainvesteringar. De måste kunna stärka de vägnät och bredbandsförbindelser som hela det lokala företagsklimatet är beroende av, säger Maya Lundberg.