Skatterna har seglat upp som en av de mest omdiskuterade valfrågorna. De senaste veckorna har ett antal företagsledare och investerare varit ute i debatten i dagspressen och framfört vad de ser som de viktigaste valfrågorna, och skatterna återkommer i så gott som varje inlägg. Så här i spurten inför söndagens valdag kan det därför vara värt att summera hur partierna ställer sig i viktigare skattefrågor.

Inkomstskatt

Tidöpartierna och Centerpartiet vill i olika grad sänka inkomstskatterna. C vill ersätta jobbskatteavdraget med en skattebefrielse för de första 15 000 kronorna för alla som arbetar. L prioriterar halvering av den statlig inkomstskatten, vilken även M och KD vill minska. De rödgröna oppositionspartierna vill i olika grad höja inkomstskatterna i högre inkomstskikt: genom avtrappning av jobbskatteavdraget och en återinförd högre statlig inkomstskattesats (ibland kallad ”beredskapsskatt”, lik den gamla värnskatten), men minskade jobbskatteavdrag skulle ge högre marginalskatt även vid medelhöga inkomster.

Arbetsgivaravgifter

På detta område är skillnaderna lite annorlunda. C vill tydligast sänka arbetsgivaravgifterna, genom att utöka växa-stödet till tio anställda, reducera arbetsgivaravgifterna för lågavlönade och helt slopa den för den som anställer långtidsarbetslösa. L och M har båda öppnat för att utöka växa-stödet till fler anställda, medan KD prioriterar att vidga nystartsjobben, som har en nedsatt arbetsgivaravgift. SD vill rikta arbetsgivaravgiftslättnader till jobb i glesbygdskommuner. S och MP har antytt att utökat växa-stöd kan vara aktuellt, medan V vill minska växa-stödet från två anställda till en.

Bolagsskatt

De partier som tydligast framhållit att bolagsskatten bör sänkas är M och L. C, KD och SD är inte mot det, men prioriterar andra skattesänkningar. De rödgröna partiernas linje är överlag att den ska vara oförändrad. M har särskilt betonat att utöka FoU-avdraget för företag som betalar bolagsskatt och har FoU-verksamhet.

Elskatt och drivmedelsskatter

SD är det parti som tydligast prioriterar att sänka dessa skatter. Oppositionspartierna har inte lagt förslag åt det hållet, och särskilt MP och C vill skifta skattelättnaderna från fossila bränslen till biodrivmedel. L vill slopa energiskatten för elbilar, men regeringspartierna betonar inte sänkt elskatt lika mycket som de gjorde inför valet 2022.

Bankskatt

De rödgröna partierna har alla förslag om någon typ av ny skatt på banker. S och MP har dryftat att den ska beräknas på bankernas räntenetto, medan V vill lägga den på bankernas ”övervinster”, alltså på resultatet. Tidöpartierna och C motsätter sig ny bankskatt.

Frågor och svar om bankskatt

Förmögenhets-, exit- och fastighetsskatt

Även på detta område syns en tydlig skillnad mellan Tidöpartierna och C å ena sidan och de rödgröna å andra sidan. V och MP har talat om förmögenhetsskatt eller ”miljardärsskatt”, med vaghet om exakt hur den ska beräknas – V har nämnt att den ska kunna utgå på fastigheter – medan S avfärdat förmögenhetsskatt och förändrad fastighetsskatt. Alla tre partierna har förordat införande av en exitskatt för fysiska personer. Inget av Tidöpartierna eller C förordar någon av dessa skatter.

Skatt på ISK och kapitalinkomster

S, V och MP vill i olika grad begränsa den skattefria delen av ISK-sparande. L och M vill tvärtom höja gränsen. C, KD och SD motsätter sig inte en höjning men prioriterar inte frågan. Vidare vill i synnerhet V, men i viss mån även S och MP, höja skatten på kapitalinkomster, särskilt sådana som i dag träffas av en lägre skattesats, exempelvis utdelningar i 3:12-företag.

Rot och Rut

Rot- och Rut-avdragen är inte en framträdande skattefråga i valet, men tydliga skillnader finns: M, KD och SD är särskilt positiva till stärkt Rot-avdrag, medan S, V och MP vill styra om Rot mot energi-, klimat- och hållbarhetsåtgärder. C är positivt till både Rot och Rut men vill utveckla dem för återbruk och reparationer. L vill förstärka och bredda Rut till fler tjänster. V vill avskaffa Rut helt och ersätta dagens Rot med ett mer begränsat Rot, inriktat på till exempel energieffektiviseringsombyggnader och återbruk, vilket även är MP:s inriktning.

Fordonsskatt

Inte heller fordonsskatten har fått särskilt mycket uppmärksamhet i valrörelsen. De partier som har haft påtagliga ståndpunkter är i huvudsak SD, som vill utreda ett avskaffande av extraskatten på fossilfordon (”malus”) och sänka fordonsskatten för modernare dieselbilar och lätta lastbilar, respektive V och MP, som båda vill skärpa klimatstyrningen i fordonsbeskattningen på olika sätt. C vill behålla och utveckla miljöstyrningen, inklusive bonus-malus-systemet, men vill att det ska ta större hänsyn till skillnader mellan stad, landsbygd och glesbygd.

Moms

Trots att momsen utgör drygt 21 procent av statens totala skatteintäkter, är det få partier som har förslag om den. SD betonar att man gärna vill se en differentierad matmoms för låga matpriser, medan det är oklart om övriga partier kommer att behålla den tillfälligt nedsatta matmomsen. I övrigt har de rödgröna partierna samt C vid olika tillfällen förordat andra riktade momssänkningar.

Den ovanstående listan hade kunnat göras längre, med än fler skatter – men vissa skatter har rönt större intresse under valrörelsen än andra. Vilka skatter som faktiskt kommer att ändras efter valet, oavsett utfall och regeringskonstellation, går dock inte att uttala sig säkert om. För, som den tidigare New York-borgmästaren Mario Cuomo träffande uttryckte det i ett tal 1984: ”You campaign in poetry. You govern in prose.”