Det har sagts om livet att det måste levas framlänges, men endast kan förstås baklänges. Man behöver inte vara existentialist som Søren Kierkegaard för att tycka att det ligger något i hans aforism. Det räcker gott att vara en ekonom som uppskattar långa tidsserier. De gör sikten klarare.

Att småföretagare har haft svåra år på sistone är inte bara en känsla. Det går att se i Småföretagsbarometern. Dess tidsserier sträcker sig tillbaka till 1985, året då Kikki Danielsson vann Melodifestivalen med Bra vibrationer. Men de senaste åren har det i stället varit dåliga vibbar till följd av den så kallade kostnadskrisen; en kris som för många småföretag var lika svår som nittiotalskrisen, finanskrisen och coronapandemin.

Tydlig vändning till det bättre

När vi tillsammans med Swedbank och Spabankerna presenterade Småföretagsbarometern för ett år sedan noterade vi den sämsta konjunkturen i undersökningens historia. Det var sjunde året i rad som indexet låg under det historiska genomsnittet. Med andra ord var det en ovanligt lång dyster period för landets småföretag.

Desto roligare att flytta fram blicken till den här veckan. I våras såg vi en ljusning men i tisdags när vi presenterade höstens Småföretagsbarometer ser vi äntligen en tydlig konjunkturvändning bland småföretagen. Konjunkturindikatorn har stigit från vårens låga nivå och småföretagen ser betydligt ljusare på det kommande året. Framtidstron är den starkaste sedan 2022 och fler företag räknar med ökad försäljning och fler anställda under det kommande året.

Höga kostnader för att anställa

Styrkan i återhämtningen varierar regionalt med ett ljusare läge i Mellansverige och Norrland än i Sydsverige. Men riktningen är gemensam: inom samtliga branscher, storleksklasser och regioner räknar företagen med ett det kommer att bli bättre under det kommande året.

Det betyder inte att det saknas hinder. Omvärlden är ovanligt oförutsägbar och svag efterfrågan är alltjämt det enskilt största tillväxthindret. Men det är en annan del av undersökningens resultat som jag vill understryka. Höga arbetskraftskostnader toppar nu listan när företagarna får ange fler än ett tillväxthinder, följt av svårigheter att hitta lämplig arbetskraft och politisk oförutsägbarhet. Det vore illa om höga kostnader för att anställa och bristande matchning på arbetsmarknaden tillåts bli ett sänke nu när konjunkturuppgången tar fart. 

Håll arbetsgivaravgifterna låga

Än har vi ingen regering på plats, men våra politiker i riksdagen har möjlighet att vårda den spirande högkonjunkturen genom att i den kommande budgetpropositionen för 2027 slå fast att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga fortsätter att gälla. Om de inte gör det försvinner undantaget 30 september 2027.

För en ung person med en månadslön på 25 000 kronor innebär ett slopande av nedsättningen att arbetsgivarens kostnad ökar med cirka 2 700 kronor per månad, eller 32 000 kronor om året. Det är ett betydande kostnadshopp, just när många småföretag står inför beslutet om de vågar göra sin nästa anställning.

De senaste årens politik har i hög grad handlat om att stötta hushållens ekonomi och hålla uppe efterfrågan. När konjunkturen nu vänder behövs ett skifte till att sänka tröskeln från order till anställning och se till att fler människor har den kompetens som småföretagen efterfrågar. Småföretagens framtidstro är tillbaka. Nu avgör politiken om den stannar i orderböckerna – eller blir till nya jobb i hela landet.