Kommunala valfrihetssystem inom hälsovårds- och socialtjänster innebär att företag och andra utövare som uppfyller kraven och godtar den ersättning som betalas ut får teckna avtal. Sedan är det den enskilde brukaren – inte kommunen – som väljer vilken godkänd utförare som ska leverera tjänsten.

För tre år sedan fanns det 330 sådana kommunala valfrihetssystem. I år finns det endast 301. Även antalet kommuner som erbjuder lösningarna har minskat under samma period, från 161 till 149.

Fuskdebatten blandar ihop två saker

Bakom utvecklingen finns olika lokala förhållanden, men problemen med oseriösa aktörer har blivit ett tungt argument för att begränsa valfriheten, menar Magnus Johansson som är Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens.

– I debatten om fusk finns det en risk att man blandar ihop två saker. Dels brister i själva valfrihetsmodellen, dels brister i det offentligas förmåga att kontrollera dem som verkar inom systemen, säger han.

Valfrihetssystemen regleras i Lagen om valfrihetssystem (LOV). För små företag har lagen inneburit något som den offentliga upphandlingen fortfarande har svårt att åstadkomma: låga trösklar in på offentligt finansierade marknader. Många av de verksamheter där LOV fått störst genomslag finns i kvinnodominerande branscher. Det är viktigt inte minst sett till möjligheten att gå från att vara anställd till att bli företagare.

– Valfriheten handlar inte bara om företagande, utan också om kvalitet och om vem som får bestämma. I ett valfrihetssystem upphör inte konkurrensen när ett avtal tecknats. Utföraren måste fortsätta att förtjäna den enskildes förtroende. Möjligheten att välja – och välja bort – skapar ett konkurrenstryck som är lätt att underskatta, säger Magnus Johansson.

Utmanignar för valfrihetssystemen

Nyligen uppmärksammade SVT:s Uppdrag Granskning allvarliga missförhållanden i Arbetsförmedlingens valfrihetssystem som myndigheten använder för vissa arbetsmarknadstjänster som kallas Rusta och matcha. De regleras av den särskilda lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen, som fungerar som en speciallag som gör LOV tillämplig på Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska tjänster.

Granskningen visade att valfrihetssystemen rymmer utmaningar. När många leverantörer verkar inom samma system ställs höga krav på det offentligas förmåga att följa upp, kontrollera och agera mot dem som inte lever upp till kraven.

– Det är lätt att efter sådana avslöjanden dra slutsatsen att själva systemet är problemet. Jag tror att det är fel lärdom. Det handlar snarare om att bristande uppföljning slår mot både kvalitet och konkurrens, säger Magnus Johansson.

Bättre kontroller 

Svaret på problemen borde enligt Företagarna vara effektivare uppföljning, bättre kontroll och förmåga att snabbt agera mot leverantörer som inte håller måttet – inte att använda bristerna som argument för att generellt begränsa valfriheten.

– Kommunerna har naturligtvis rätt att göra sina politiska vägval. Men när LOV avvecklas får det konsekvenser. Trösklarna för mindre företag kan höjas, möjligheterna till företagande begränsas och den enskildes möjlighet att välja utförare minskar, säger Magnus Johansson.