Onsdag 19 augusti klockan 00.01 avbryter IF Metall alla stridsåtgärder mot Teslas svenska bolag. Då upphör även samtliga sympatiåtgärder från andra fackföreningar. Företaget har helt sonika köpt ut alla fackanslutna medlemmar och då påverkar konflikten inte längre Tesla.

Beskedet från IF Metall innebär att den längst pågående strejken i modern tid är slut. Vad går det då att dra för slutsatser av den 1027 dagar långa kraftmätningen mellan fackförbundet och Tesla?

Strejk utan vinnare

Lise-Lotte Argulander är Företagarnas arbetsrättsexpert. Hon har följt konfliktens alla turer och välkomnar att den är över. Enligt henne går det inte att säga att någon part vunnit en avgörande seger. IF Metall kunde inte tvinga Tesla att teckna kollektivavtal, men Tesla lyckades inte heller få facket att gå med på företagets ståndpunkter.

– Det är som att säga att ett lag vann fotbollsmatchen genom att betala det andra lagets spelare för att lämna planen, säger hon.

Tesla är ett globalt och ekonomiskt mycket starkt företag ägt av Elon Musk, en minst sagt kontroversiell person. Agerandet kan därför inte ses som representativt för hur det går till på svensk arbetsmarknad. Däremot har konflikten enligt Lise-Lotte Argulander synliggjort frågor som förtjänar en mer djuplodande diskussion.

– IF Metalls beslut att avsluta stridsåtgärderna ger förhoppningsvis en möjlighet att föra diskussionen om konflikt- och organisationsrätten, avtalsfriheten och skydd för tredje part på ett mindre polariserat sätt, säger hon.

Rimliga spelregler

En viktig utgångspunkt för en fördjupad diskussion är enligt Företagarna att spelreglerna måste uppfattas som rimliga av den nya generation företagare som ska skapa jobb och bygga företag i Sverige under kommande decennier, samtidigt som de värnar starka fackliga organisationer, en reell strejkrätt och en hög kollektivavtalstäckning.

Fackföreningarnas rätt att organisera arbetstagare, förhandla och ytterst vidta stridsåtgärder är grundlagsfäst och enligt Företagarna en viktig del av maktbalansen på svensk arbetsmarknad. Men detaljerna så som de uttrycks i Medbestämmandelagen från 1976 måste kunna moderniseras, eftersom näringsliv och arbetsmarknad inte ser ut som för femtio år sedan.

– Det är svårt att se varför just arbetsmarknadens konfliktregler skulle vara ett område där en halvsekels samhällsförändringar inte motiverar någon översyn alls, säger Lise-Lotte Argulander.

Skilj på arbetsvillkor och kollektivavtal

Det finns ingen generell lagstadgad skyldighet för ett företag i Sverige att teckna kollektivavtal. I debatten om Tesla-konflikten har goda villkor för anställda blandats samman med förekomsten av kollektivavtal. Frågan om vilka villkor som gäller på ett företag är dock en annan sak än om ett företag måste acceptera en viss avtalsform.

– Ett företag som väljer att stå utanför kollektivavtalssystemet står självklart inte utanför svensk arbetsrätt och ska inte heller kunna frånsäga sig sina skyldigheter gentemot de anställda, säger Lise-Lotte Argulander. 

En annan aspekt är hur omfattande konsekvenser en tredje part behöva bära för en arbetsmarknadskonflikt. Hur nära koppling bör det finnas till den ursprungliga konflikten? När blir skadan för utomstående orimlig i förhållande till syftet med åtgärden? Det handlar om konfliktåtgärder. Dessa har en lång tradition på svensk arbetsmarknad och kan vara ett viktigt verktyg i situationer där styrkeförhållandet mellan parterna annars är mycket ojämnt, men det är inte bara så de tillämpas.

– Ett företag kan ha kollektivavtal, fullgöra sina skyldigheter och ha en väl fungerande relation till både anställda och fackliga organisationer, men ändå drabbas ekonomiskt för att öka trycket på en helt annan arbetsgivare. Det företaget kan då varken påverka kraven i den ursprungliga konflikten eller fatta beslutet som krävs för att konflikten ska upphöra, säger Lise-Lotte Argulander.

Proportionalitet är viktigt

Kollektivavtalen har enligt Företagarna bidragit till ordning, stabilitet och förutsägbara villkor på svensk arbetsmarknad. Det är bra att arbetsgivare och arbetstagare genom sina organisationer tar ett stort ansvar för villkoren, i stället för att varje fråga regleras genom politiska beslut. Men det måste gå att diskutera balansen i systemet utan att anklagas för att angripa strejkrätten.

– Om vi vill värna en hög kollektivavtalstäckning och en stark svensk arbetsmarknadsmodell behöver vi våga diskutera både rätten att avstå kollektivavtal, proportionaliteten i stridsåtgärder och vilket ansvar arbetsmarknadens parter har för att kollektivavtalen upplevs som attraktiva även av framtidens företagare, säger Lise-Lotte Argulander.

Morot, inte piska

En mer modern balans mellan organisations- och konflikträtten, företagens möjlighet att själva avgöra vilka avtal de vill ingå och ett rimligt skydd för tredje part borde enligt Företagarna ligga i allas intresse.

– Om vi vill ha en hög kollektivavtalstäckning även om tjugo eller trettio år bör målsättningen inte vara att göra det så svårt och konfliktfyllt som möjligt att stå utanför, utan så attraktivt som möjligt att vara med, säger Lise-Lotte Argulander.