I en färsk rapport, Ungdomsfokus 2026, har drygt tusen unga mellan 15 och 29 år fått svara på frågor om framtidsdrömmar och sitt kommande arbetsliv. Resultatet är på många sätt hoppfullt i och med att unga vill ta ansvar, göra skillnad och bidra. Men när svaren delas upp mellan kvinnor och män framträder ett mönster som fick åtminstone mig att stanna upp.

Bland unga kvinnor är polis det vanligaste drömyrket, följt av läkare och sjuksköterska. Bland unga män ligger egenföretagare på första plats. Därefter kommer idrottare eller tränare och polis. Kvinnornas lista präglas mer av vård- och omsorgsyrken, männens mer av företagande och tekniska yrken.

Det är förstås inget problem att unga kvinnor vill bli poliser, läkare eller sjuksköterskor. Det är definitivt något som Sverige behöver. Problemet är bara det som inte syns lika tydligt på listan, företagandet.

Varför ser färre kvinnor sig som framtida företagare?

Unga män sätter egenföretagande på plats ett medan det på unga kvinnors lista faller till plats sex. Och om unga män mycket oftare än unga kvinnor föreställer sig själva som framtida företagare kan vi fråga oss varför. Hur kommer det sig att de ser företagandet som en naturlig del av sin framtid, medan färre unga kvinnor tycks göra samma sak?

Det blir särskilt bekymmersamt när man jämför attityderna med hur företagandet faktiskt ser ut. I Företagarnas studie Insikter om ungt företagande har vi analyserat omkring 690 000 aktiva svenska aktiebolag. Bara 10 procent av företagsledarna är mellan 18 och 35 år. Det finns faktiskt fler företagsledare som är 67 år eller äldre än som är mellan 18 och 35.

Jämnar inte ut sig med tiden

Och könsgapet består alltså även i den yngre generation som redan har tagit steget. Bland den yngsta gruppen av företagsledare, 18–35 år, är endast 23 procent kvinnor. Bland samtliga åldrar är motsvarande andel 21 procent. Det betyder att vi inte ser någon riktigt stark ny generation av kvinnor vara på väg in och som snabbt kommer att jämna ut skillnaden. Insikter om ungt företagande konstaterar tvärtom att utvecklingen bland unga inte tyder på någon tydlig ökning av kvinnors andel av företagandet på kort sikt.

Det bekymrar mig, för företagande börjar långt börjar långt innan det första företaget registreras. Det börjar när en ung människa tänker: Det där skulle jag kunna göra eller när en idé behandlas som en möjlighet snarare än som en risk. Och när skolan visar att företagande är ett lika naturligt karriärval som en anställning.

Vi börjar i fel ände

Här tror jag att politiken ibland börjar i fel ände. Vi diskuterar kvinnors tillgång till kapital, stöd och pratar villkor för att växa. Allt detta är förstås viktigt, men om betydligt färre unga kvinnor från början inte ser sig själva som framtida företagare kommer vi hela tiden att försöka åtgärda gap som uppstått långt tidigare.

Företagarnas analys visar att unga som faktiskt driver företag har höga ambitioner. De vill i högre utsträckning växa och rekrytera, samtidigt som de – precis som alla andra företagare – möter hinder vad gäller kompetensförsörjning, skatter och finansiering.

Vi behöver inte bara göra det enklare för dem som redan har startat företag. Vi måste också bredda gruppen som överhuvudtaget ser företagande som en möjlig framtid. Det stämmer precis överens med våra medlemmars syn. På frågan om vad den viktigaste insatsen för att fler kvinnor ska vilja och kunna driva företag i Sverige är svarar de flesta att stärka entreprenörskapet tidigt i skolan och lyfta fram fler synliga förebilder.

Vi behöver fler förebilder

Så det är hög tid att få in mer av Ung företagsamhet och liknande verksamheter samt fler möten med riktiga företagare. Det betyder också att fler företagande kvinnor behöver synas som just företagare. Då handlar det inte bara som undantag, utan som människor som faktiskt driver bolag, men även anställer och växer.

För det är en viktig skillnad mellan att säga till en ung kvinna att hon kan bli företagare och att hon själv spontant svarar egenföretagare när någon frågar vad hon vill bli. Det är den förflyttningen vi behöver åstadkomma. Det är först då vi når samhällets fulla entreprenörskapspotential.  

Nästa generation företagare finns redan på fotbollsplanen och i replokalen, på yrkesprogrammet och TikTok, i familjeföretaget och gamingcommunityt. Någon bygger redan sin första webbshop, någon annan lagar mopeder åt kompisarna och en tredje har ännu inte förstått att det hon gör faktiskt är början på ett företag. Frågan är om lika många unga kvinnor som unga män kommer att förstå att det faktiskt kan vara de själva.