På tisdagen arrangerade Företagarna Göteborg ett välbesökt seminarium om de många och snåriga turerna efter den stora konkursen i Serneke Sverige. Det var en uppföljning av vårens seminarium i samma ämne, även denna gång i Företagarnas Hus i Göteborg. Sedan dess har konkursförvaltaren gång på gång tvingats backa från sina återkrav. Den enda framgång för konkursförvaltaren som Företagarna känner till gäller ett företag som inte inställde sig i rätten. Målet avgjordes därmed utan att tvisten prövades fullt ut i sak.

Mot den bakgrunden kretsade många av frågorna under seminariet kring konkursförvaltaren Jörgen Wistrands agerande, rättssäkerheten och vem som egentligen tjänar på de rättsliga processerna.

Patrick Krassén: Därför är Sernekefrågan viktig

Trots att konkursförvaltaren riktat återkrav på sammanlagt flera hundra miljoner kronor mot företag som varit leverantörer till Serneke Sverige har konkursboet hittills bara fått tillbaka en bråkdel av beloppet. Samtidigt har konkursförvaltaren, enligt uppgifter som presenterades under seminariet, beviljats förskottsarvoden på omkring 55 miljoner kronor. Arvodena avser visserligen förvaltningen som helhet, men beloppen väcker frågor om processernas kostnadseffektivitet. Hur mycket tillför de egentligen konkursboet, och vad blir i slutändan kvar till fordringsägarna?

Företagarna har varit starkt kritiska till konkursförvaltarens agerande och seminariet modererades av vd Magnus Demervall. Han framhöll behovet av en närmare granskning. Företagarna anser att Kronofogdemyndighetens konkurstillsyn behöver granska hur Jörgen Wistrand har hanterat återkraven, vilken rättslig grund processerna vilar på och om kostnaderna står i rimlig proportion till nyttan för fordringsägarna.

Magnus Demervall: Sernekehärvan visar varför vi måste stå upp för småföretagen

När kan en betalning krävas tillbaka?

En annan av de inbjudna talarna var advokaten och konkursförvaltaren Leonardo Merino. Han redogjorde för reglerna om återvinning, som gör det möjligt att under vissa förutsättningar kräva tillbaka betalningar som gjorts före en konkurs. En central fråga är om betalningarna varit till nackdel för borgenärerna. Konkursförvaltaren har samtidigt en skyldighet att tillvarata deras gemensamma intressen. Om en betalning exempelvis gjort det möjligt att färdigställa en entreprenad kan det ha inneburit en betydande ekonomisk nytta. Även den måste vägas in när man bedömer om det finns rättsliga förutsättningar att kräva tillbaka pengarna.

Fler frågor väcks av en ny skiljedom som talar för att Serneke hamnade på obestånd betydligt senare än konkursförvaltaren har hävdat. Även om skiljedomen inte är bindande i återvinningsmålen kan den få betydelse som underlag i de fortsatta rättsprocesserna.

Småföretagare berättade om konsekvenserna

Under seminariet berättade företagarna Tobias Palmgren, vd Pogab och William Jansson, W Jansson Bygg och entreprenad om sina erfarenheter av att ha fått återkrav riktade mot sig och blivit stämda.

Pogabs vd Tobias Palmgren: ”Så här ska inte återvinningskrav fungera”

William Jansson: ”Det finns ingen rättvisa i detta”

Sekretessbestämmelser i förlikningsavtalen begränsade vad de kunde säga om uppgörelserna, men deras berättelser gav en tydlig bild av vad processerna kan innebära i praktiken. Företagare har utfört beställda arbeten, betalat sina anställda, skickat fakturor och fått betalt – för att långt senare plötsligt mötas av krav på att pengarna ska betalas tillbaka.

För ett företag med två eller tre anställda kan sådana krav hota hela verksamhetens överlevnad. Bakom de juridiska processerna finns sömnlösa nätter, oro för familjen och medarbetarnas framtid och en ständig osäkerhet om vad som väntar.

De drabbade företagarna konstaterade samtidigt att deras möjligheter att agera annorlunda hade varit begränsade. Kreditkontroller och noggrann dokumentation är viktiga, men om banker, kommuner, staten och stora professionella beställare fortsatte att göra affärer med Serneke – hur skulle då en liten underentreprenör kunna förväntas ha bättre insyn?