Nu går medlemsländernas förhandlingar om EU:s nästa långtidsbudget in i ett mer avgörande skede. Nästa viktiga hållpunkt är Europeiska rådets möte 15 oktober och målet är att stats- och regeringscheferna ska nå en politisk överenskommelse om budgetramen före årsskiftet. Men det förslag som EU-kommissionen har lagt fram bör enligt Företagarna inte bli verklighet.

Mer pengar löser inte EU:s problem

I en debattartikel i Dagens Industri skriver Företagarnas vd Magnus Demervall att åtminstone riksdagens tre största partier, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna – helst fler – behöver lägga valrörelseretoriken bakom sig och ta ett gemensamt ansvar för att med ett svenskt veto stoppa förslaget så fort som möjligt.

– Samarbetets stora styrka ligger inte i att Bryssel spenderar mer pengar, utan i att europeiska länder river handelshinder, skapar gemensamma spelregler och gör det enklare för människor, varor, tjänster och kapital att röra sig över gränserna, säger Magnus Demervall.

Stor utgiftsökning föreslås

Förslaget till långtidsbudget med start 2028 innebär en kraftig expansion av långtidsbudgeten, till nästan 1 800 miljarder euro i 2025 års priser. Den nuvarande långtidsbudgeten för 2021–2027 är cirka 1 211 miljarder euro i löpande priser. Förslaget motsvarar 1,26 procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst. För svensk del skulle det kunna innebära en höjning av EU-avgiften med ungefär 40 miljarder kronor per år.

Därtill finns förslag om nya inkomstkällor som ska gå direkt in i EU-budgeten, bland annat en ny bolagsskatt. Det är enligt Företagarna viktigt att hålla emot sådana förslag och behålla ordningen där EU:s budget till största del finansieras av medlemsstaterna själva.

Flytta inte skattebefogenheter till EU

Den svenska positionen i förhandlingarna har hittills varit att avvisa Kommissionens idéer och att nya utgifter ska finansieras genom omprioriteringar inom befintlig budgetram. Ju närmare ett avgörande kommer desto större kommer dock pressen bli på länder som inte vill öka utgifterna. Det är därför Företagarna menar att det vore bra om de tre största riksdagspartierna vågade göra en överenskommelse om att säga nej.

EU är helt avgörande för Sveriges ekonomi och för säkerheten i hela Europa. En mindre, men mer effektiv, EU-budget stärker samarbetet. När hushåll och företag pressas av höga kostnader måste också EU visa att varje euro används där den gör störst nytta och inte bara låta budgeten växa för växandets skull. Det är inte nya fonder, stödprogram och skatter som gör EU framgångsrikt, utan minskad regelbörda, lägre energikostnader och en starkare inre marknad.