EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll under onsdagen sitt årliga tal inför Europaparlamentet om tillståndet i unionen. Anslaget var allvarsamt och hennes huvudbudskap var att Europa måste bli bättre på att försvara sina intressen och stå stadigare på egna ben i en osäker omvärld.

Konkret handlar inriktningen enligt Kommissionen om att fortsätta stödja Ukraina, satsa på Europas försvar och energiförsörjning och tackla hoten från AI och klimatförändringar. Det handlar om en inriktning som kan ge EU och medlemsländerna strategisk autonomi. Men talets ord om fördjupat samarbete stannade inte vid EU-länderna. Ursula von der Leyen lyfte även behovet av att utveckla närmare relationer med likasinnade partnerländer, med ett särskilt fokus på Kanada, vars premiärminister Mark Carney fanns bland åhörarna i Strasbourg. EU-kommissionens vill göra det nordamerikanska landet till en associerad medlem, en status vars innebörd inte är helt tydlig.

Företagande och konkurrenskraft gavs också utrymme i Ursula von der Leyens tal. Hon nämnde uttryckligen behovet av små och medelstora företag, startups och Europas entreprenörsanda.

Sammantaget pekar talet mot en förändring av EU näringspolitiska fokus. Efter år då nya regler och den gröna omställningen stått högt på dagordningen har konkurrenskraft, investeringar och minskat regelkrångel fått en mer framträdande roll. Frågan är hur långt omsvängningen sträcker sig och om den kommer att märkas i vardagen för Europas små och medelstora företag.

Ljusglimtar för småföretag

Olivia Karlsson, Företagarnas expert inom regelförenkling och EU:s inre marknad, välkomnar erkännandet av företagandets betydelse och ser positivt på att Kommissionens ordförande även underströk behovet av investeringar, tillgång till kapital, stabil energiförsörjning och nya frihandelsavtal, liksom att Ursula von der Leyen var tydlig med att det krävs både regelförenkling och mindre överimplementering, så kallad goldplating, i EU.

– Det är positivt att von der Leyen lyfter småföretag och regelförenkling. Hon har också helt rätt i att medlemsländerna måste ta ett större ansvar. Det går inte att kritisera regelbördan från Bryssel och samtidigt lägga på egna krav när reglerna genomförs i Sverige, säger Olivia Karlsson.

AI ska användas av fler företag

AI var ett annat framträdande tema i talet. Ursula von der Leyen betonade både behovet av att hantera teknikens risker och att Europa måste kunna delta i den globala utvecklingen. Möjligheterna för EU ligger inte enbart i att utveckla de största AI-modellerna, enligt Kommissionen. Det är enligt den minst lika viktigt att det går att skapa värde när tekniken används i exempelvis industrin, vården, transportsektorn och livsmedelsproduktionen.

– Ursula von der Leyen har rätt i att Europa inte nödvändigtvis måste vara bäst på att utveckla AI, men vi måste bli betydligt bättre på att använda den. För små företag kan AI frigöra tid, sänka kostnader och öppna helt nya affärsmöjligheter. Då får reglerna inte bli så komplicerade att bara de största företagen har råd att använda tekniken, säger Olivia Karlsson.

Konkurrenskraft: mer än resiliens

Trots flera positiva besked fick Europas långsiktiga tillväxt ändå för lite utrymme i talet, enligt Olivia Karlsson. Europeiska företag presenterades framför allt som en förutsättning för säkerhet, beredskap och minskade beroenden, i stället för att betona att konkurrenskraft behövs för att skapa fler företag, fler jobb och resurser till Europas gemensamma ambitioner.

– Ursula von der Leyen har förstått att Europa befinner sig i ett allvarligt läge. Men konkurrenskraft handlar inte bara om resiliens. Den behövs också för att skapa jobb, välstånd och resurser till försvaret, klimatomställningen och välfärden. Tillväxten är en grundförutsättning för Europas politiska ambitioner, säger Olivia Karlsson.

Om Europa ska bli bättre på att hävda sina intressen i en konfliktfylld och osäker omvärld krävs det enligt Företagarna inte bara nya initiativ och förslag, utan först och främst bättre grundförutsättningar för företagande.

– Europas problem löses inte genom att varje ny utmaning möts med ytterligare en strategi, en arbetsgrupp eller handlingsplan. Det som behövs är enklare regler, bättre tillgång till kapital och en inre marknad där även små företag kan växa över gränserna, säger Olivia Karlsson.