I onsdags morse var det dags igen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt årliga tal inför Europaparlamentet om läget i unionen och om prioriteringarna för året framåt. För vissa är talet höjden av EU-nörderi. För andra, däribland undertecknad, är det en viktig temperaturmätare på vart Europas politik är på väg. I talet fanns mer för företagare att glädjas åt än på länge. Ändå lämnade det en känsla av att det viktigaste förblev osagt.

Det var ett långt och ganska spretigt tal. Nya initiativ, strategier och förslag i en mängd olika områden avlöste varandra. Hur förslagen faktiskt ska genomföras och vad de faktiskt innebär i praktiken förblev däremot ofta oklart.

På en punkt var budskapet däremot tydligt: Europa befinner sig i ett allvarligt läge.

EU måste stå stadigare på egna ben

(O)säkerhet löpte som en röd tråd genom talet. Det handlade om Rysslands krig mot Ukraina, hybridattacker, energiförsörjning och behovet av att minska Europas beroendeställning gentemot andra länder. Ursula Von der Leyens lösning var fördjupat europeiskt samarbete, större beredskap och närmare relationer med fler partnerländer, inte minst Kanada, vars premiärminister Mark Carney var hedersgäst i parlamentet. Budskapet gick inte att missa: Europa kan inte längre utgå från att andra löser våra problem. Vi måste stå stadigare på egna ben.

Det är inte en felaktig analys. Tvärtom. Och jämfört med tidigare år genomsyrades talet av en tydligare förståelse för företagens betydelse. Ursula Von der Leyen talade om små och medelstora företag, startups och Europas entreprenörsanda. Hon lyfte snabbare tillståndsprocesser, bättre tillgång till kapital och behovet av att ta vara på AI:s värdeskapande potential. Hon pekade på hur energipriserna kan pressas genom mer egenproducerad energi från både kärnkraft och förnybara energikällor. Dessutom betonade hon frihandelns betydelse för att minska Europas sårbarhet och behovet av att bygga starkare relationer med fler partnerländer. Särskilt välkommet var att hon lyfte både EU:s ansvar att förenkla reglerna och medlemsstaternas ansvar att inte överimplementera dem.

Resultat, inte strategier, räknas

Det är viktiga budskap. De tyder på att Kommissionen har lyssnat på kritiken från Europas företag. Men flera av löftena har hörts förut. Europas företag utvärderar inte kommissionen på hur många gånger regelförenkling nämns i ett tal eller hur många nya strategier som presenteras, utan efter om regelbördan faktiskt minskar.

Det återstår också en viktig blind fläck. Konkurrenskraft framställdes framför allt som ett medel för säkerhet, oberoende och motståndskraft. Perspektivet är begripligt i dagens omvärld, men alltför snävt. Företag är inte bara, eller ens främst, geopolitiska verktyg. Företag är kugghjulen som får hela maskineriet att rulla. De skapar jobb, inkomster och det välstånd som gör Europas gemensamma ambitioner möjliga.

Bättre fungerande inre marknad

Kommissionens många löften om starkare försvar och beredskap, klimatomställning, välfärd, investeringar och forskning måste finansieras. Utan växande företag och en starkare ekonomi blir dess ambitioner betydligt svårare, om inte omöjliga, att förverkliga. Företagare vet att pengarna inte uppstår genom nya strategier, arbetsgrupper eller lagar. De skapas när människor kan starta företag, investera, anställa och utveckla nya produkter och tjänster.

Det Europa behöver är därför inte fler strategier. EU har redan identifierat de största utmaningarna för tillväxt och det som håller tillbaka Europas ekonomi; vi behöver en inre marknad som fungerar också för små företag med enklare regler, bättre tillgång till kapital och verkliga möjligheter att växa över gränserna. Nu är det dags att gå från analys till handling och visa att vi kan lösa de identifierande hindren.

Ursula Von der Leyens tal pekar på att Kommissionen har fattat problemet. Nu måste det omsättas på ett sätt som gör att företagen märker det. För utan tillväxt kan Europa inte bli friare, säkrare och starkare.