Under finaldagarna för Årets Företagare och Årets Unga Företagare återkom samma utmaning i flera samtal: det är svårt att hitta rätt kompetens.

Flera pristagare beskrev på olika sätt hur de själva har behövt bygga upp den kompetens de behöver i sina verksamheter. När rätt utbildning ligger långt bort, när utbildningsutbudet inte matchar efterfrågan eller när rätt erfarenhet helt enkelt inte finns att rekrytera, har de valt att anställa människor med potential och lära upp dem internt. Ett av de mest talande exemplen var vägen från maskinförare till datorspelsutvecklare.

Det säger något viktigt om svensk kompetensförsörjning. Företagen visar en imponerande förmåga att se potential och skapa nya vägar in i arbete, men det blottar också ett glapp mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden.

Räcker inte att producera examina

Företagarnas egna siffror förstärker den bilden. När företag får bedöma vad som är viktigast vid rekrytering hamnar rätt inställning och motivation högst, med 4,94 av 5. Därefter kommer svenska i tal och skrift samt rätt kompetens för arbetsuppgifterna. Relevant arbetslivserfarenhet och relevant utbildning för tjänsten hamnar lägre.

Rätt inställning viktigare än rätt utbildning

Det betyder inte att utbildning är oviktig. Tvärtom. Men det visar att företag ofta är beredda att lära upp den som har rätt förutsättningar. Därför behöver vi ett utbildningssystem som inte bara producerar examina, utan som gör det lättare för människor att komma in, ställa om och fortsätta utvecklas genom hela arbetslivet.

Bättre matchning handlar därför inte bara om fler utbildningsplatser. Det handlar om vilka utbildningar som erbjuds, var de finns och hur snabbt de kan anpassas när arbetsmarknadens behov förändras.

Utbilda där efterfrågan finns

För mindre företag är det sällan möjligt att vänta flera år på att ett nytt utbildningsutbud ska byggas upp. Behovet finns ofta här och nu. Samtidigt har de inte samma möjligheter som stora företag att själva bygga omfattande interna utbildningssystem. På mindre orter blir dessutom avståndet till relevant utbildning i sig ett rekryteringshinder.

Här behöver yrkesutbildningen och yrkeshögskolan spela en större roll. Fler utbildningar måste kunna växa där efterfrågan finns, och kortare och mer flexibla utbildningsformer behöver bli en större del av systemet så att människor kan fylla på sin kompetens utan att lämna arbetslivet under lång tid.

Samtidigt behöver arbetsplatsen vara en tydligare del av lösningen. Praktik, APL och LIA kan skapa starkare kopplingar mellan utbildning och arbete, men då måste det också vara möjligt för företagen att ta emot. För ett litet företag kan handledning innebära att en erfaren medarbetare behöver avsätta mycket tid. Därför behöver vi bättre förstå vilka hinder som faktiskt gör att företag tackar nej och vad som skulle få fler att säga ja.

Mer flexibla yrkes- och YH-utbildningar

En annan viktig del är hur vi fångar företagens behov. Kompetensförsörjning kan inte enbart bygga på breda prognoser. De behövs, men de måste kompletteras med direkt dialog med företag och branscher. Små och medelstora företag syns inte alltid tydligt i de stora modellerna, trots att deras behov är avgörande för hur arbetsmarknaden faktiskt fungerar lokalt.

Företagarna vill därför se att utbildningsutbudet bättre anpassas efter arbetsmarknadens faktiska behov, att yrkes- och YH-utbildningar blir mer flexibla, att möjligheterna till omställning och kompetensutveckling förbättras och att kopplingen mellan utbildning och arbetsliv stärks.

När en maskinförare kan bli datorspelsutvecklare visar det vilken potential som finns när företag vågar se bortom det perfekta cv:t. Utbildningssystemets uppgift borde vara att göra fler sådana vägar möjliga.