Nästa år ställs nya och strängare krav på hur företag får beskriva varors sociala, miljö- och klimatmässiga egenskaper när de vänder sig till konsumenter. Det är en följd av att EU-direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen (ECGT) införlivas i svensk lagstiftning. Enligt det ska reglerna börja tillämpas 27 september, men i Sverige väntas lagändringarna som krävs träda i kraft 1 januari 2027.

Problem i övergången

Trots att det är mindre än ett halvår kvar saknas det i dag tydliga regler om hur befintliga produkter och förpackningsmaterial ska hanteras när de nya reglerna börjar gälla. Det är ett problem som påverkar tillverkare, importörer och handeln och som behöver åtgärdas skyndsamt. Något som företrädare för näringslivet vid det här laget länge påpekat för EU-kommissionen, regeringen och Konsumentverket.

På den tryckta katalogens tid talade nationalekonomer om menykostnader. Ett nytt pris kunde vara lätt att besluta om för ett företag men dyrt att ändra i praktiken kataloger och andra trycksaker redan var ute bland kunderna. Konsumentmaktsdirektivet aktualiserar samma grundproblem, fast den här gången drivet av regler i stället för inflation. Nu är det inte priser som har fastnat på papperet, utan miljöpåståenden och hållbarhetsmärkningar på varor som redan har tillverkats och distribuerats. En annan skillnad är att det finns sanktioner kopplade till de nya reglerna. Att inte följa dem kan bli dyrt för det enskilda företaget.

Kassera fungerande produkter?

Nu kräver Företagarna tillsammans med flera andra företrädare för näringslivsorganisationer att regeringen tar ansvar och verkar för att företagen ska kunna anpassa sig efter de nya reglerna på bästa sätt inför årsskiftet. I en debattartikel i Dagens Nyheter varnar Företagarnas vd Magnus Demervall och de andra undertecknarna (se faktaruta) för att företag i brist på tydliga besked annars kan behöva kassera fullt fungerande produkter och upptryckta förpackningsmaterial för miljontals kronor. Inte för att produkterna är dåliga, utan för att det saknas precisa riktlinjer om vad som gäller under det nya regelverket. Formuleringar eller miljömärkningar kan vara korrekta nu, men inte 1 januari 2027.

Dialog och konkreta besked

Under året har EU-ländernas tillsynsmyndigheter inom nätverket Consumer Protection Cooperation (CPC) arbetat med frågan. 30 juni presenterade det dokumentet Common understanding on old stock situations. Syftet är att ge tillsynsmyndigheterna en gemensam grund för en enhetlig och proportionerlig hantering av äldre lager.

I dokumentet slår CPC fast att företagen är skyldiga att följa de nya reglerna och att myndigheterna samtidigt bör ta hänsyn till faktiska omställningsproblem och undvika krav som medför orimliga kostnader eller onödig miljöskada.

Mot den bakgrunden kräver Företagarna och de andra undertecknarna av debattartikeln att den allmänna rekommendationen ska åtföljas av omedelbar dialog mellan näringsliv och Konsumentverket, som är den svenska tillsynsmyndigheten. Dess ansvar för vägledning och dialog behöver tydliggöras.

Motverkar syftet

Direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen är en del av EU:s gröna giv (European Green Deal) från 2019 som syftar till att göra unionen klimatneutral till 2050 och att ställa om till en mer cirkulär och hållbar ekonomi. Om fullt fungerande produkter som befinner sig i ständigt pågående logistikflöden plötsligt inte får säljas till konsumenter skulle det gå på tvärs med hela idén bakom införandet av EU-direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen.

Debattartikeln Snart kommer vi få slänga varor för hundratals miljoner är införd i Dagens Nyheter 27 juli. Den är undertecknad av Sofia Larsen, vd, Svensk Handel; Karin Brynell, vd, Svensk Dagligvaruhandel; Magnus Demervall, vd, Företagarna; Andrea Femrell, vd, Näringslivets Regelnämnd; Christer Fogelmarck, vd, Visita; Erik Haara, vd, Trä- och Möbelföretagen; Björn Hellman, vd, Livsmedelsföretagen; Olof Holmer, vd, Kosmetik- och hygienföretagen och Johan Wallér, vd, Sveriges Apoteksförening.