Ungefär 136 000 elever sökte till ett nationellt gymnasieprogram inför höstterminen i år. Av dem hade 40,3 procent ett yrkesprogram som förstahandsval. Det visar ny statistik över sommarens gymnasieantagning från Skolverket.

Det är femte året i rad som det går att se en ökning av antalet ungdomar som söker till yrkesprogrammen. 40,3 procent inför läsåret 2026/27 innebär en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med i fjol. På fem års sikt är ökningen drygt fyra procentenheter.

– Det är positivt att fler väljer yrkesutbildning. Föräldrar behöver uppmuntra genomtänkta val som leder till jobb, utan gamla föreställningar om vilka utbildningar som är finast, säger Felicia Pournasiri, Företagarnas expert med ansvar för utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad.

Störst ökning inom fordons- och transportprogrammet

Det vanligaste förhandsvalet bland gymnasieskolans yrkesprogram är el- och energiprogrammet, följt av fordons- och transportprogrammet. Det är också fordons- och transportprogrammet som uppvisar störst ökning jämfört med föregående läsår. Andra yrkesprogram som fått fler förstahandssökande i år är bygg- och anläggning, industriteknik, hotell- och turism, naturbruk, VVS- och fastighet. Därtill finns en ökning även av de riksrekryterande smala yrkesutbildningarna.

Sett till hela gymnasieskolan är samhällsvetenskapsprogrammet det vanligaste förstahandsvalet. Den största förändringen i årets ansökningar är att ekonomiprogrammet fick 2,3 procentenheter färre förstahandssökande jämfört med i fjol. Men trots det är ekonomiprogrammet fortfarande det näst vanligaste förstahandsvalet, följt av naturvetenskaps- och teknikprogrammet. På femte plats kommer el- och energiprogrammet.

– För ett litet företag kan en enda rekrytering avgöra möjligheten att växa. Fler unga behöver upptäcka jobben hos småföretagen, säger Felicia Pournasiri.

Utbildningsvalen matchar fortfarande inte behoven

Trots elevernas ökade intresse för att gå yrkesutbildningar konstaterar Skolverket att gymnasievalen fortfarande inte motsvarar arbetsmarknadens kompetensbehov.

Det största yrkesprogrammet, el- och energiprogrammet, behöver öka i hela landet, men sedan i fjol har det endast växt med totalt 83 sökande. Trots att Skolverket bedömer att samhällsvetenskapsprogrammet behöver minska i nästan hela landet har det i stället ökat med 6 procent.

Det är mot den bakgrunden som Skolverket nyligen presenterat regionala planeringsunderlag för planering och dimensionering av gymnasial utbildning. De fungerar som referenspunkt och stöd för kommuner och fristående huvudmän som bestämmer hur utbildningsutbudet ska se ut.

– Ansvaret ligger inte bara på eleverna. Kommuner och fristående huvudmän måste också erbjuda utbildningar som möter företagens kompetensbehov, säger Felicia Pournasiri.

Några av de program som går i linje med vad som krävs enligt planeringsunderlagen är industritekniska programmet, VVS- och fastighetsprogrammet och fordons- och transportprogrammet.