Skattereformer som är av betydelse för företagande, jobbskapande och tillväxt bör inte enbart och på ett förenklat sätt beskrivas som kostnader utifrån en rent statisk budgetberäkning. I stället bör de positiva effekter som sådana skattenedsättningar medför tas med i bedömningen. Det handlar om sådant som arbetade timmar, nya jobb, större investeringar och lägre kostnader för offentliga ersättningar.

Med tanke på att tillväxten i ekonomin prognostiseras avta under andra halvan av nästa mandatperiod samtidigt som arbetslösheten förblir hög är det viktigt att peka på självfinansieringsgraden av angelägna skattereformer.

Skattereformer för jobb, investeringar och konkurrenskraft

I en ny rapport som presenteras i dag pekar Företagarna ut tre skattesänkningar som bör prioriteras för att stärka jobbskapandet, investeringarna och Sveriges konkurrenskraft: avskaffad statlig inkomstskatt, lägre skatt på att anställa och sänkt bolagsskatt till 18 procent.

Ljusare framtid – tre skattesänkningar för jobb och tillväxt

– Sverige kan inte beskatta sig till högre tillväxt. När arbetslösheten är hög och den långsiktiga tillväxten låg måste det bli billigare att anställa, mer lönsamt att arbeta och mer attraktivt att investera. De här reformerna riktar in sig på precis de problem som håller tillbaka svensk ekonomi, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.

Statlig inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och bolagsskatt

I rapporten föreslår Företagarna att den statliga inkomstskatten avskaffas i två steg. Först höjs skiktgränsen och skattesatsen halveras till 10 procent. Därefter avskaffas skatten helt. Syftet är att stärka drivkrafterna för arbete, utbildning och företagande samt förenkla skattesystemet.

I dag finns en nedsättning av arbetsgivaravgiften för de första två anställda. Rapporten föreslår att den utökas till de första tio anställda. På längre sikt bör den allmänna löneavgiften (en del av arbetsgivaravgiften) sänkas stegvis med målet att avskaffa den. Det minskar kostnaden för att skapa jobb i små och växande företag.

Sveriges bolagsskatt är i dag 20,6 procent. Företagarna vill sänka den till 18 procent för att stärka investeringsviljan och Sveriges konkurrenskraft när andra länder, däribland Finland, sänker sina skattesatser.

Ta bort ineffektiva företagsstöd

Rapporten beräknar att den sammantagna självfinansieringsgraden av de föreslagna reformerna till 35–83 procent.

– Att sätta prislappen 94 miljarder på reformerna och sedan sluta räkna är missvisande. Skatter förändrar människors och företags beteenden. När fler arbetar, anställer och investerar kommer en betydande del av pengarna tillbaka till det offentliga. Resten kan finansieras genom att växla ineffektiva företagsstöd mot lägre skatt, säger Patrick Krassén, policychef och skattepolitisk expert på Företagarna.

Staten delar varje år ut företagsstöd i storleksordningen 110–120 miljarder kronor. I en undersökning bland Företagarnas medlemmar 2025 svarade åtta av tio att de föredrar sänkta skatter framför företagsstöd. Konjunkturinstitutet bedömer samtidigt att reformutrymmet under nästa mandatperiod är nästan 100 miljarder kronor. Företagarna bedömer därför att reformerna är genomförbara genom en kombination av självfinansiering, minskade företagsstöd och det kommande reformutrymmet.