För den intresserade nyhetskonsumenten är det svårt att dra någon annan slutsats än att världshandeln befinner sig i kris. Kriget i Mellanöstern har lett till begränsade transporter genom Hormuzsundet och ett oljepris som åker jojo kring 100 dollar per fat, beroende på vilket humör den amerikanska presidenten vaknar på och vad han känner för att skriva i sociala media.

Framtidsutvecklingen är och förblir svår att förutsäga. Och det är helt klart enklare att tänka sig scenarier som innebär en sämre utveckling, medan man får anstränga sig lite hårdare för att hitta saker som kan överraska positivt.

I tider av osäkerhet och oro kan det därför ibland vara skönt att titta på den faktiska utvecklingen här och nu. Att fundera mer på vad det faktiskt är som händer, snarare än att enbart fråga sig vad som kan komma att hända. Och här och nu finns det faktiskt mycket att glädjas över!

Det går bra för exporten

Ta den svenska handeln som exempel. I början av veckan publicerade Statistiska centralbyrån ny statistik över hur den svenska exporten har utvecklats. I augusti exporterade svenska företag varor till ett värde om 160 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 10 procent på ett år. En del av ökningen förklaras av priser snarare än en ökad volym, och sommaren blev sammantaget en svacka för varuexporten. Men under första halvåret som helhet ökade varuexporten både i värde och volym och ännu finns få tecken på att den geopolitiska oron har slagit undan benen för svensk export. Tvärt om.

Utvecklingen av svensk export är inte jämnt fördelad över exportmarknader. Tittar man på utvecklingen under perioden från januari till juli, ökade den totala svenska varuexporten med tre procent. Men exporten till Europa och EU ökade med sex respektive åtta procent. Svensk export är och förblir beroende av utvecklingen i vårt närområde. Tre av fyra svenska varor som går på export går till ett land i Europa. Det utgör såklart en risk, om stora länder som exempelvis Tyskland stöter på problem. Men det gör oss också mindre sårbara för den typ av osäkerhet som skapas av USA:s agerande och utvecklingen i Mellanöstern.

Ut ur lågkonjunkturen

I veckan presenterade också prognosmakarna på Konjunkturinstitutet (KI) såväl en ny lägesbild av var svensk ekonomi befinner sig som en ny prognos över utvecklingen de kommande åren. KI:s konjunkturbarometer visar att företagen själva inte heller tycks förbereda sig för något tvärstopp. I stället är stämningsläget i tillverkningsindustrin fortsatt starkare än normalt och produktionsplanerna ovanligt optimistiska.

När det gäller utvecklingen framåt bedömer KI att en högre ekonomisk aktivitet i Europa kommer att innebära att den totala svenska exporten, av såväl varor som tjänster, fortsätter att växa, med cirka 3,7 procent i år och knappt tre procent nästa år. Det är ingen exceptionell tillväxttakt, men det är långt ifrån den kollaps som man kunde oroa sig för mot bakgrund av handelskrig och den geopolitiska utvecklingen.

Sverige är nu på allvar på väg ut ur de senaste årens långdragna lågkonjunktur. Det är förvisso framför allt hushållens konsumtion och företagens investeringar som drar det stora lasset i återhämtningen. Men lite i skymundan har den svenska exporten inte bara undvikit att vara ett släpankare, den taktar faktiskt på och bidrar ordentligt till tillväxten.

I en tid när nästan varje diskussion om handel innehåller rapporter om vad som händer i Washington, Peking eller Hormuz är det lätt att glömma svensk utrikeshandels viktigaste geografiska faktum: tre av fyra exporterade varukronor går till Europa. Och just nu är det en ganska god nyhet.