Karensavdraget är en av valrörelsens mest omdebatterade frågor. Oppositionen vill avskaffa det och anför rättviseargument. Undersköterskor, butiksanställda och byggnadsarbetare kan inte jobba hemifrån om de känner sig krassliga, men det kan många andra på arbetsmarknaden. Med andra ord, vissa förlorar inkomst när de måste vara borta från jobbet samtidigt som andra kan jobba hemma i stället för att sjukanmäla sig.

Det finns dock en annan och mer grundläggande orättvisa, skriver Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund i en debattartikel i Arbetet. Den handlar om vem som förväntas betala när en anställd inte kan arbeta.

Kostnad för något som företag inte rår över

Under de första två sjukveckorna betalar arbetsgivaren sjuklön, trots att inget arbete utförs. Det är bra att företag har ett långtgående ansvar för arbetsmiljön, men en stor del av sjukfrånvaron har ingen koppling till arbetet.

Om ett företag med fem anställda drabbas av ett sjukfall försvinner 20 procent av arbetskraften över en natt. Övriga medarbetare måste då täcka upp för bortfallet, samtidigt som leveranser riskerar att försenas och kunder kan bli utan den service de har beställt.

– Utöver sjuklön till den frånvarande medarbetaren kan företaget behöva betala övertidsersättning till den ordinarie personalen och lön till en vikarie, säger Karl Ernlund.

En försäkringsrisk för individen och samhället

Enligt Företagarna är det rimliga att kostnaden för sjukfrånvaro bärs av det offentliga och genom försäkringslösningar, exempelvis via arbetsmarknadens parter.

– Sjukdom är i grunden en försäkringsrisk för individen och samhället – inte en kostnad som godtyckligt bör läggas på den senaste arbetsgivaren, säger Karl Ernlund.

Mot den bakgrunden blir förslagen om att avskaffa karensavdraget särskilt problematiska. Om karensavdraget tas bort samtidigt som arbetsgivarnas sjuklöneansvar ligger kvar blir en redan tung kostnad ännu större.

– Ett avskaffat karensavdrag kommer att leda till ökad sjukfrånvaro, högre kostnader för företagen och högre priser för konsumenterna, säger Karl Ernlund.

På sikt kan det också innebära färre jobb och större försiktighet vid nyanställningar, inte minst när det gäller personer med en historik av längre eller återkommande sjukskrivningar.