Elpriserna kommer under tisdagen att stiga till ovanligt höga nivåer, efter att ha varit låga under helgen. Enligt TT väntas årets näst högsta snittpris under dygnet i södra delarna av Sverige (elprisområde 3 och 4), men även i Norra Sverige blir det genomsnittliga priset ovanligt högt. Både väderförhållanden – lite vind – och underhåll av kärnkraftverk påverkar priserna.

De tvära kasten i priserna illustrerar det växande behovet av elproduktion, nätkapacitet och flexibilitet. Under årets andra kvartal skedde dock inga nya vindkraftsbeställningar. För solkraften fattades inte heller några nya investeringsbeslut. Det visar ny statistik från Green Power Sweden.

Välkommet kliv närmare ny kärnkraft

Omfattande och systematiskt problem

Utvecklingen sker samtidigt som regeringen har som mål att fördubbla elproduktionen till 300 TWh per år senast 2045. Vind- och solkraft bidrog tillsammans med omkring 32 procent av Sveriges elproduktion under kvartalet.

– Det här visar på ett omfattande och systematiskt problem i energipolitiken. Företag i södra Sverige efterfrågar bättre elförsörjning, men villkoren gör att ny elproduktion inte blir tillräckligt lönsam. Om investeringarna uteblir blir avståndet till målet om en fördubblad elproduktion längre, säger André Nilsson, Företagarnas expert inom miljö, klimat och infrastruktur.

Tisdagens höga elpriser är inget undantag. Elpriserna var fortsatt högre under april–juni än under motsvarande period året före. I elområde 4 var det genomsnittliga spotpriset 81 euro per MWh under kvartalet, enligt Green Power Sweden. I september nådde spotpriset i elområde 4 dessutom nästan nio kronor per kilowattimme under en kvart på kvällen: före elskatt, moms, nätavgifter och elhandlarens påslag.

Batterier och systemtjänster

För att komma till rätta med svängningarna och pristopparna kan batteriparker vara en del av lösningen. Enligt Green Power Swedens kartläggning kan batterilager bland annat leverera stödtjänster, jämna ut variationer i sol- och vindproduktion, avlasta flaskhalsar i elnätet och kapa effekttoppar.

– För att mer sol- och vindkraft ska kunna byggas på ett lönsamt sätt behövs ett elsystem som kan hantera prisvariationerna. Batterier, systemtjänster och andra stödfunktioner kan öka flexibiliteten och minska riskerna, men det kräver förutsägbara och teknikneutrala villkor. Staten behöver undanröja hinder, korta tillståndsprocesserna och säkra systemkritiska stödtjänster, säger André Nilsson.