Sjuka och skadade sport- och sällskapsdjur vänder upp och ner på vardagen och ibland även ut och in på plånboken. Beslut hos veterinären kan innebära valet mellan ett krossat hjärta och en krossad hushållsekonomi. När priset på behandlingar dessutom kan variera mycket mellan olika vårdgivare och delar av landet adderas ett lager av svårförutsägbarhet för många djurägare.

I dag har ungefär vart tredje hushåll sällskapsdjur. Hästar och ibland även hundar kan även kallas för sportdjur. (Se faktaruta för definitioner.) Många ser djuren som familjemedlemmar. Det bidrar till att djursjukvårdens kostnader och priser har blivit en politiskt het potatis.

Regeringen anser att priserna har ökat orimligt mycket. Den har på senare tid därför gett både Konkurrensverket och Konsumentverket i uppdrag att utreda förslag för att råda bot på det. Just nu tittar Konsumentverket bland annat på hur en branschöverenskommelse om pristransparens skulle kunna se ut. Inom oppositionen vill både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gå ännu längre och utreda fasta prislistor och begränsningar av vinstintresse i branschen.

Priserna är toppen av ett isberg

Samtidigt som debattens vågor går höga om priser som möter djurägare finns andra utmaningar i djursjukvården. Priserna kan ses som toppen av isberget. De fungerar som en marknadssignal och resonerar en mängd förutsättningar och förhållanden. Under ytan döljer sig bland annat personalbrist och utmaningar med arbetsförhållandena. Problem som yttrar sig i sådant som väntetider, begränsade öppettider och möjlighet att ha jourverksamhet – och inte kan lösas genom att bara fokusera på att ändra priserna som möter djurägare.

– En stor utmaning för djursjukvården är att inte bara utbilda fler, utan att utbilda personer med lämpliga förutsättningar och få dem som jobbar i branschen att vilja och orka stanna kvar, säger Katarina Kjeller, ledare för Veterinärförbundets Företagarråd.

Tuff klinisk vardag

Katarina Kjeller pekar på att nyexaminerade veterinärer kan vara otillräckligt förberedda för vardagen på klinikerna. När djursjukvården har utvecklats så mycket som den gjort ställs också större krav på de nyblivna veterinärerna och klinikerna får dra ett tungt lass med färdighetsträning. Det betyder att lönekostnader för både en nybliven veterinär och en erfaren handledare samtidigt, kostnader som måste bäras av djurägare.  

Arbetet kan också vara känslomässigt slitsamt med tuffa beslut och djurägare som ibland kan visa sorg, ilska och besvikelse. Rädsla för att en potentiellt dålig utgång skulle kunna leda till våldsamma reaktioner från djurägare leder till ökade förberedande undersökningar före ingrepp, och ökad tid för konsultationer och journalskrivning. Allt detta leder till högre kostnader.

Höga ambitioner i vården

Veterinärförbundets Företagarråd är ett utskott inom Sveriges veterinärförbund (SVF) och kan inta självständiga ståndpunkter. SVF:s förbundsordförande är Henrik Rönnberg. Han menar att branschen hittills har varit mer framgångsrik i att skapa förstående hos allmänheten om vad veterinärer gör och hur de arbetar, bland annat genom tv-produktioner, än att förklara varför det sker.

– Vi ligger långt framme i Sverige. Vår hälso- och sjukvård för djur har högre ambitionsnivå än EU:s minimikrav inom ett flertal områden, såsom djurskyddslagstiftning, antibiotikaanvändning och krav på patientsäkerhet. Det kostar i slutändan pengar, säger han.

Han poängterar även att ökade krav på bemanning, arbetsmiljö och jourberedskap under senare år är en viktig orsak till branschens kostnadsutveckling. Detta har bland annat drivits av förändrade arbetstidsregler på EU-nivå, där ökade krav på dygnsvila och hållbar bemanning påverkat hur jour- och akutverksamhet behöver organiseras.

Vad har hänt med veterinärpriserna?

Tillbaka till priserna som djurägare betalar. Efter åren av hög inflation ligger den allmänna prisnivån i dag ungefär 25 procent högre än 2020, men djursjukvården sticker ut. Enligt Konkurrensverket har priset för behandlingar av sjuka och skadade hundar och katter stigit med i genomsnitt 40 procent på fem år – akutpriserna med 50 procent. Myndigheten anser också att flera faktorer som inte fångas in i kartläggningen talar för att den verkliga kostnadsökningen för djurägarna och försäkringsbolagen varit ännu högre.

Samtidigt figurerar många olika siffror i debatten. Försäkringsbolag som redovisar medelskadekostnad noterar också stora kostnadsökningar. Gröna arbetsgivare menar dock i sin branschrapport för Svensk Djursjukvård att både ovan nämnda ökningar inte ger en rättvisande bild av tillståndet i branschen. Arbetsgivarorganisationen redovisar den genomsnittliga prishöjningen för samtliga djursjukvårdstjänster (akuta och planerade) och får då fram en genomsnittlig prisökning på 3,9 procent under 2025.

Det finns med andra ord olika åsikter om kostnadsutvecklingen, men som redan nämnts har både regeringen och oppositionspartier intagit ståndpunkten att prisökningarna varit för stora.

Skillnader på vård och vård

Det råder fri prissättning på djursjukvårdsmarknaden och merparten av sjukvården bedrivs av privata veterinärkliniker och djursjukhus. Kedjorna AniCura och Evidensia driver många av landets största djursjukhus och veterinärkliniker. Samtidigt finns alltjämt ett stort antal fristående kliniker, liksom de statliga Distriktsveterinärerna som har ett särskilt uppdrag att säkerställa veterinärservice i hela landet, framför allt på landsbygden.

För fyra år sedan konstaterade den statliga utredningen om en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur att vårdens verksamhet förändrats på genomgripande sätt under de senaste årtiondena. Det handlar om medicinska framsteg, förändrad ägarstruktur inom smådjurssjukvården (riskkapitalfinansierad konsolidering), en kraftig ökning av sällskapsdjur och en ökning av hur många av dem som är försäkrade, samtidigt som djurägare både efterfrågar mer vård och har högre förväntningar på den vård som ges.

Djursjukvården ser dock olika ut var i landet man tittar. Konkurrensverket konstaterar att det finns fler kliniker att välja mellan i storstadsregionerna, medan utbudet är begränsat i många landsbygdsområden. Samtidigt framhåller myndigheten att bristande pristransparens försvårar prisjämförelser även där konkurrensen är som störst. Det är anledningen till att Konsumentverket utreder förutsättningarna för en branschöverenskommelse om pristransparens.

Inskränkningar av den fria prissättningen

Förslagen i debatten om att frångå den fria prissättningen skulle till skillnad från åtgärder som främjar konkurrens handla om att ändra statens roll på djursjukvårdsmarknaden.

Socialdemokraterna vill utreda ett tariffsystem likt det som finns i Tyskland (Gebührenordnung für Tierärzte, GOT) för att på så vis få ökad förutsägbarhet genom fasta priser, eller prisintervaller. En vanlig kritik av det tyska systemet är att tarifferna i praktiken fungerar som ett prisgolv. Dessutom låter sig inte all djursjukvård fångas i prislistor. Samma symtom kan kräva olika utredningar och behandlingar.

Förr eller senare behöver också tariffer justeras. Dels för att den allmänna prisnivån förändras. Dels för att nya behandlingar tillkommer. I Tyskland skedde en större översyn 2022 som kraftigt höjde grundtaxorna. Ett system med fasta priser behöver alltså inte betyda att prisnivån blir lägre, eller ens alltid så förutsägbar som man kan tro. Däremot innebär den att staten sätter priser.

När jämförelser görs med Tyskland går det inte heller att bortse från att tariffmodellen finns i ett system där veterinärer får sälja läkemedel direkt till djurägare, vilket ger tyska kliniker en intäktskälla som svenska kliniker inte har.

Frankrike är ett annat land som lyft i debatten av dem som likt Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill reglera marknaden. Enligt den franska modellen ska mer än hälften av aktierna och rösterna i en veterinärverksamhet ägas av veterinärer som själva arbetar i bolaget. Syftet är att säkra veterinärernas oberoende och minska risken för att medicinska beslut styrs av externa ägares avkastningskrav. EU-kommissionen anser dock att de franska kraven kan strida mot den fria etableringsrätten och har därför dragit Frankrike inför EU-domstolen.

Konkurrensverkets rekommendationer

När Konkurrensverket presenterade sina rekommendationer i mars för att komma till rätta med problematiken kring priser och pristranparens fanns inte några åtgärder för att inkräkta på den fria prisbildningen med. I stället handlar det om att införa nationella behandlingsrekommendationer, ha bättre prisinformation på kliniker och djursjukhus och i branschen samt inkludera djursjukvården i konsumentköplagen.

Fakta: Vilja djur handlar det om?

Det är lätt att falla ner i ett begreppsmässigt kaninhål när man ska sätta ord på domesticerade djur. För enkelhetens skull används här begreppet sport- och sällskapsdjur när det handlar om kostnader för sjukvård.

Inom djursjukvården görs det ofta en praktisk skillnad mellan smådjur som hund och katt, hästar och lantbruksdjur. Hästen intar en särställning skild från både traditionella sällskapsdjur och övriga produktionsdjur.