Nyligen var jag i Malmö för att under ett panelsamtal diskutera Tillväxtkommissionen i Malmös slutrapport. Projektet har, med en oberoende kommission som bas, haft som mål att ge kommunstyrelsen i Malmö ett vetenskapligt grundat underlag med förslag för att på medellång och lång sikt förbättra stadens förutsättningar för en inkluderande och hållbar tillväxt. Som samhällspolitisk chef på Företagarna tittar jag så klart särskilt noga på hur väl de integrerat de små och medelstora företagen i sina strategier. 

Bättre villkor för tillväxt – i hela näringslivet och i hela staden

Att tillväxt börjar och slutar med företagande, därom råder inga tvivel. Men med tilläggen inkluderande och hållbar, aktuella modeord som kan betyda allt och inget, fanns det en påtaglig risk att kommissionen skulle ställa till det i slutsatserna. 

Till min förtjusning och glada överraskning ställdes alla sådana farhågor på skam när Martin Andersson, ordförande för kommissionen, redan i rapportens inledning påtalar att Malmö stad bör arbeta brett med att förbättra ramvillkor och förutsättningar för tillväxt i alla delar av näringslivet och i alla delar av staden för att på så sätt stärka förutsättningarna för företagande och entreprenörskap. 

Slutsatserna i rapporten handlar dessutom inte bara om att skapa fler arbetstillfällen, de handlar också om att fler kan bli självförsörjande genom företagande. Det började alltså bra, men skulle företagen få vara med hela vägen till slutet? Och är det motiverat att fokusera på små företag när de stora kan anställa så många fler? 

Det sistnämnda är verkligen något vi på Företagarna kan bekräfta. Vi har envist och tålmodigt visat att det är de små och medelstora företag som har svarat för 4 av 5 nya jobb i Sverige ända sedan 1990. Att det är i de små företagen som jobbskaparna finns. Så den politik som syftar till att skapa jobb, tillväxt och välfärd måste helt enkelt inkludera och uppmuntra till jobb- och värdeskapande i mindre företag.

4 av 5 jobb skapas i de små och medelstora företagen. 

Tillväxten drivs av konstanta produktivitetsökningar 

Dagens samhälle är starkt beroende av ekonomisk tillväxt. Vi har också god erfarenhet av vad den kan göra för vårt samhälle i allmänhet och vår levnadsstandard i synnerhet. Mellan 1870 och 1970 hade Sverige en unikt hög tillväxt och den reala levnadsstandarden per invånare blev tio gånger så hög som den varit innan. Under perioden gick vi från att vara ett jordbrukssamhälle via industrier till ett alltmer växande tjänstesamhälle. I dag ser vi en utveckling med en fjärde industriell revolution som suddar ut gränserna mellan det fysiska och digitala och som kännetecknas av sakernas internet, artificiell intelligens och robotteknik. 

Tillväxten fortsätter alltjämt vara väsentlig och drivs av kontinuerliga produktivitetsökningar, även om takten inte hela tiden är lika dramatisk som under föregående sekel. Det handlar om att det enskilda företaget effektiviserar sin produktion eller vässar sitt erbjudande i förhållande till sina konkurrenter. 

Vikten av det alldagliga företagandet 

Som även forskningen visar, är det i hög utsträckning det alldagliga entreprenörskapet, eller som entreprenörskapsforskaren David Audretsch beskriver det, ”the mundane world of mainstreet entrepreneurship”, som bidrar till skapandet av nya jobb och sysselsättning. Men det är också det vardagliga företagandet som gör en stad attraktiv att bo i. Finns det i grunden en bred variation av varor och tjänster att välja mellan i allt ifrån cykelreparatörer, butiker, städbolag, gym och restauranger har det betydelse för de mer kunskapsintensiva företagen i en region. De stora företagen existerar i symbios med de mindre företagen. 

Det finns så klart fler anledningar till att de små företagen är viktiga för den ekonomiska tillväxten. En av de viktigaste faktorerna är att de är flexibla. De är ofta snabbare på att identifiera trender och anpassa sig till nya marknadsförhållanden. De är också ofta innovativa och kan snabbt utveckla nya produkter eller tjänster som är efterfrågade på marknaden.

Företagarens perspektiv i landets alla 290 kommuner 

Vad är det då som krävs i bättre ramvillkor som stödjer både små och stora företag? Ett lokalt företagsklimat handlar både om vad en kommun kan leverera i termer av infrastruktur, samhällsservice, tillståndsprocesser och tillsynsavgifter och så vidare. Det handlar även om mjuka värden som inställning och service till företagare. 

Det handlar också om tillgången till pengar. För att ytterligare kunna bidra till den eftertraktade tillväxten behöver de små företagen stöd i en av deras största utmaningar, tillgången till finansiellt kapital. Många har svårt att erhålla tillräckligt med kapital för att expandera sin verksamhet. Nya finansieringsalternativ är därför av stor vikt. Andra åtgärder inkluderar att underlätta för små företag att få tillgång till marknader och att ge små företag bättre tillgång till kompetensutveckling.

Finansieringsrapporten 2023: Hur ser företagen själva på tillgången till krediter och vilka villkor möte de  när de ansöker om ett lån?

Utgångspunkten måste alltid vara att företagarens perspektiv genomsyrar hela kommunensverksamhet. För utan företagare skapas inga nya jobb och därmed heller inga nya skattemedel åt kommunen. Det gäller såväl för Malmö som för övriga 289 kommuner i landet.

Företagarfakta 2022: det lokala företagsklimatet i Sveriges samtliga 290 kommuner, svart på vitt.