För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på ikonen nere till höger.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Mer nyheter om och för företagare - klicka här!

Välfärdsskaparna 2023

De minsta företagen är den största finansiären av kommunernas välfärdstjänster i 198 av landets 290 kommuner.
Lästid: minuter
Ladda ner rapporten som pdf.

Sammanfattning

Småföretagen är den enda produktiva sektorn där andelen skatteintäkter ökat mellan undersökningsåren 2019–2021.

Välfärdsskaparna är Företagarnas unika sammanställning av officiell statistik för att belysa vilka sektorer som står för störst andel av kommunernas skatteintäkter. Varje skattekrona måste som bekant först skapas innan den kan fördelas och i den här rapporten fokuserar vi på vilka som skapar skatteunderlaget till kommunernas välfärdstjänster.

I 198 av 290 kommuner är småföretagen den största tårtbiten i den kommunala skatteintäktstårtan.

Resultaten visar att i 198 av landets 290 kommuner så står småföretagen, och deras anställda, för den största tårtbiten i den kommunala skatteintäktstårtan. Småföretagen skapar inte bara flest jobb över tid, utan småföretagen är också den främsta finansiären av de kommunala välfärdstjänsterna.

Småföretagen är den enda produktiva sektorn där andelen skatteintäkter ökat mellan undersökningsåren 2019–2021, vilket gav ett positivt utfall denna gång eftersom det berodde på fler jobb i småföretag och inte på en generellt högre skattesats.

Desto mer oroväckande är att den sektor som vi i rapporten benämner som ”Annat”, bestående av arbetslösa, sjuka och studenter, ökade i omfattning. Dels av att fler stod utanför arbetsmarknaden under krisåret, dels till följd av de höjningar i ersättningssystemen som infördes under pandemin.

Om kommunerna ska kunna stå emot en förväntad nedgång i ekonomin behöver det skapas en konkurrenskraftig småföretagarpolitik som kan parera en nedgång när jobben hotas.

Underlätta för företagen att växa

Förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande är avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Genom minskad regelbörda, sänkt skattetryck och tillgång till kompetent arbetskraft kan företag växa.

Många åtgärder kan genomföras ute i kommunerna:

  • Minska avgifter och se över timtaxor för tillsyn. Avgifter som kommunerna tar ut behöver ses över och minskas.
  • Stärk servicen och förbättra bemötandet. Kommunerna behöver bli bättre på att leverera god service i kontakter med företagare.
  • Automatisera handläggning av tillståndsansökningar. Digitaliseringen av samhällstjänster behöver konkretiseras.
  • Anpassa upphandlingar till mindre företag och konkurrensutsätt mer av den kommunala verksamheten. Större upphandlingar bör delas upp i mindre delar.
  • Lägesbilder och åtgärdsplaner tillsammans med näringslivet. Involvera det lokala näringslivet i det brottsförebyggande arbetet.

Inledning

Rapporten bygger på två viktiga aspekter, dels hur många invånare som tillhör respektive sektor i varje kommun, dels hur mycket varje invånarna i respektive sektor i genomsnitt betalar i inkomstskatt.

I Företagarnas unika sammanställning – Välfärdsskaparna – analyseras hur stor del av de kommunala inkomstskatteintäkterna som kommer från olika sektorer, hittills har småföretagen alltid varit störst i ungefär 2 av 3 kommuner i Sverige. Resultaten baseras på i grunden relativt stabila strukturer som tenderar att förändras långsamt, men små förändringar mellan de olika sektorerna kan ändå ge stora skillnader i skattebaser över tid för kommunerna.

Välfärdsskaparna fokuserar på själva skapandet av varje skattekrona och inte på hur skatten ska fördelas eller hur stort skatteunderlaget ska vara. Varje skattekrona i kommunen kommer från en skattebetalare. Det är där vi lägger vårt fokus i den här rapporten. Rapporten bygger på två viktiga aspekter, dels hur många invånare som tillhör respektive sektor i varje kommun, dels hur mycket varje invånarna i respektive sektor i genomsnitt betalar i inkomstskatt.

Ungefär 4 av 5 nya jobb skapas i de mindre företagen.

I Välfärdsskaparna 2023 så följer vi upp tidigare studier med motsvarande metodik. Ett extra fokus läggs på småföretagen och deras anställda, eftersom dessa är så betydelsefulla för samhällsekonomin. Men i stort sett alla invånare i varje kommun betalar inkomstskatt, bara olika mycket. Det är dock en stor skillnad för det offentliga åtagandet om en invånare är i jobb eller inte.

Figur 1. Antal nya jobb per sektor sedan 1990

 

figur1.png

(Klicka på bilden för att göra den större.)

De mindre företagen har över tid varit extra framgångsrika att skapa nya jobb i samhället. En del av dem har växt och blivit stora, men de allra flesta är små ägarledda företag, där ägaren både styr och arbetar i företaget. Ungefär 4 av 5 nya jobb skapas i de mindre företagen.

Småföregens viktiga betydelse gäller såväl skapandet av nya jobb i kommunerna som att finansiera vår gemensamma välfärd. Välfärdsskaparna tar oss runt i landets 290 kommuner för att se var skattekronorna till kommunen i grunden skapas.

Jobben som skapas i småföretag genererar inte bara inkomster till de anställda utan även till allmänheten. Färre småföretag innebär lägre kommunala skatteintäkter. Samtidigt är småföretagen ingen ko som man kan mjölka ur hur mycket skattemedel som helst. För att skapa en långsiktig balans mellan skattebas och konkurrenskraftiga småföretag krävs reformer. Företagarna har de politiska förslagen som kan göra skillnad.

Analys och resultat

Störst andel av kommunens skatteintäkter kommer från mindre företag.

Småföretagen och deras anställda står sammantaget för den största andelen av skatteintäkterna i Sveriges kommuner. Små företag står för 28 procent av de kommunala skatteintäkterna i Sveriges kommuner, jämfört med 22 procent från stora företag. Det innebär sammanlagt att hälften av de kommunala skatteintäkterna kommer från privatägda bolag.

Små företag står för 28 procent av de kommunala skatteintäkterna i Sveriges kommuner.

Drygt en av fyra kommunala skattekronor kommer från den offentliga sektorn. Pensionärer står för 14 procent av de kommunala skatteintäkterna och tre procent kommer från övriga organisationer, exempelvis stiftelser och föreningar. Resterande sex procent redovisas under kategorin ”Annat”, där arbetslösa, sjuka och studerande ingår.

Figur 2. Andel av kommunala skatteintäkter  per sektor

figur2.png

(Klicka på bilden för att göra den större.)

Totalt betalades 518 miljarder kronor i kommunalskatter inkomståret 2021. Småföretagen står för 148 miljarder kronor; i genomsnitt 509 miljoner kronor per kommun eller mer än 14 000 kronor för varje person som bor i Sverige. Det avser alltså endast den kommunala inkomstskatten, inte regionala eller statliga skatter. Moms och kapitalskatt ingår inte heller i beräkningarna.

Varför ingår den offentliga sektorn som finansieras till största del av skatter?

Rent tekniskt bidrar även den offentliga sektorn till de kommunala skatteintäkterna eftersom anställda som jobbar inom offentlig förvaltning eller offentligägda bolag betalar skatt på förvärvsinkomst till kommunen. Indirekt är det privata företag, och framför allt småföretag (som inte finansieras med skattemedel), som verkligen skapar skatteintäkterna så att den offentliga verksamheten och allmänna utgifter kan finansieras. Figur 3 visar hur fördelningen av de kommunala skatteintäkterna ser ut om vi exkluderar den offentliga sektorn. Den inre cirkeln visar samma resultat som figur 2 och den yttre cirkeln visar hur det ser ut utan offentlig verksamhet. Korrigerat av det faktum att den offentliga sektorn finansieras med skatteintäkter blir småföretagens andel av de kommunala skatteintäkterna hela 38 procent. De större företagens andel ökar till 30 procent, vilket innebär att den privata sektorn totalt står för mer än två av tre skattekronor.

Figur 3. Andel av kommunala skatteintäkter per sektor, där den offentliga sektorn exkluderas

figur3.png

(Klicka på bilden för att göra den större.)

Tabell 1. Jämförelse Välfärdsskaparna 2021 och 2023Välfärdsskaparna 2023 Tabell jämförelseår.png

(Notera att analysen genomförs på statistik år t -2, det vill säga 2019 och 2021.)

(Klicka på bilden för att göra den större.)

Småföretagen har ökat sitt bidrag, offentlig sektor minskar

Småföretagen och deras anställda står för den största andelen av de kommunala skatteintäkterna och andelen har också ökat sedan den senaste mätningen, se tabell 1. Samtidigt har andelen från offentlig sektor och stora företag minskat.

Störst ökning i gruppen längst ifrån arbetsmarknaden

Den enskilt största relativa förändringen av kommunala skatteintäkter sker i kategorin ”Annat” bestående av personer som inte förvärvsarbetar (exempelvis arbetslösa, sjuka och studenter), med en ökning på 0,6 procentenheter. Förklaringen till ökningen är en kombination av fler personer i arbetsför ålder som inte förvärvsarbetar och höjda ersättningsnivåer under pandemin. En ökning av de kommunala skatteintäkterna i den här gruppen som står utan jobb är negativt samhällsekonomiskt, eftersom kostnaderna via olika ersättningssystem vida överstiger intäkterna på det skatteuttag som dras på sociala ersättningar och bidrag.

Småföretagen är största skattebetalaren i 198 av 290 kommuner

Småföretagen och deras anställda är största skattebetalaren i 198 av Sveriges 290 kommuner, vilket är nio fler kommuner jämfört med för två år sedan. Det innebär att i två av tre kommuner så är det småföretagen som står för den största andelen av de kommunala skatteintäkterna.

Den offentliga sektorn står för den största andelen i 82 kommuner, en minskning med tre kommuner.

Större företag står för den största delen av de kommunala skatteintäkterna i 10 kommuner, vilket är hela 5 färre än i den senaste mätningen. De större företagen är störst i följande kommuner: Södertälje, Solna, Finspång, Mjölby, Älmhult, Oskarshamn, Olofström, Göteborg, Mölndal samt Västerås. De flesta av dessa kommuner associeras också starkt med lokala storföretag.

I Båstad har pensionärerna varit den viktigaste sektorn vad gäller kommunala skatteintäkter i tidigare mätningar, men nu har småföretagen tagit över även i tenniskommunen på västkusten där medelåldern är bland de högsta i landet.

Småföretagens andel av kommunala skatteintäkter är – precis som i Välfärdsskaparna 2019 och 2021 – störst i Åre. I Åre kommun kommer 42 procent av kommunens inkomstskatt från småföretagen, vilket motsvarar 236 miljoner kronor. Sorsele behåller andra plats i rangordningen som man klättrade till 2019. I Sorsele kommer 41 procent av skatteintäkterna från småföretagen. Österåker är ny på tredje plats med 40 procent av de kommunala skatteintäkterna från småföretag.

Figur 4. Största kommunala ”skattebetalaren” per kommun, efter sektor

Oxelösund är för fjärde mätningen i rad den kommunen med lägst andel skatteintäkter från småföretag (företag med färre än 50 anställda). Men småföretagens andel i kommunen har ökat från 17 till 20 procent och man har därmed täppt till gapet till de kommuner som ligger närmast före i bottentabellen – Oskarshamn, Fagersta och Skövde. Det är dock inte så att småföretagen har mindre betydelse i Oxelösund. Förklaringen är helt enkelt att det stora företaget SSAB är väldigt viktigt för kommunens skatteintäkter.

Figur 5. Topp 15 kommuner med högst andel kommunala skatteintäkter från småföretag

figur5.png

(Klicka på bilden för att göra den större.)

Sigtuna årets raket

Den kommun som har förbättrat sin relativa position mest jämfört med 2021 års Välfärdsskaparna är Sigtuna som förbättrade sig hela 87 placeringar upp till plats 70 i rangordningen av alla kommuner. Även Gullspång och Vilhelmina förbättrade sina positioner rejält under de senaste två åren. Den kommunen som tappade mest var Ockelbo som föll 98 placeringar ner till plats 122.

Välfärdsskaparna belyser en viktig samhällsstruktur om vem som skapar och finansierar de kommunala välfärdstjänsterna. Förändringar i samhällsstrukturer tenderar att vara små på kort sikt. Det är främst de mindre kommunerna som stiger eller faller mest i ranking för ett enskilt år och det beror på att de är mer känsliga för effekten av in- eller utflytt (eller nedläggning) av ett större företag eller offentlig verksamhet. I allmänhet gäller att de mindre företagen inte bara skapar arbetstillfällen och skatteintäkter, de bidrar dessutom till en kommunal riskspridning. Det finns flera exempel på kommuner som drabbats hårt när en stor arbetsgivare har lagt ned verksamheten. Det påverkar skatteintäkterna betydligt mer än om ett mindre företag tvingas slå igen.

Se en fulltändig ranking i kapitlet Kommunala skatteintäkter per sektor och kommun.

I vilken kommun har den totala privata sektorn störst betydelse för skatteintäkterna?

Även om fokus i den här analysen ligger på småföretagens betydelse för kommunen är det relevant att titta på vikten av den privata sektorn som helhet. Figur 6 visar de kommuner där över 60 procent av de kommunala skatteintäkterna kommer från privat sektor. Sundbyberg är kommunen där den privata sektorn bidrar mest – hela 63 procent – till de kommunala skatteintäkterna.

Högst upp hamnar främst tätbefolkade kommuner i Stockholms län tillsammans med två välkända företagarkommuner i Småland (Gnosjö och Älmhult). På topplistan återfinns också lilla Bjuv i Skåne där andelen från privata sektorn ökat från 56 procent till 61 procent, en stark uppgång efter Findus nedläggning 2017.

Figur 6. Kommuner med högst andel kommunala skatteintäkter från privata sektorn

figur6.png

(Klicka på bilden för att göra den större.)

I 287 av 290 kommuner står privata sektorn för den största andelen av kommunala skatteintäkterna. Tre glesbefolkade norrlandskommuner är undantag, där den offentliga sektorn visar sig vara viktigast: Kiruna, Arvidsjaur och Härnösand. Den negativa befolkningsutvecklingen i många norrlandskommuner leder till mindre gynnsamma förutsättningar för privat företagande. Det ska finnas bra villkor för företagande i hela Sverige, och därför är det viktigt att värna servicenivån i, och transportmöjligheter till och från, glesbygdskommuner i Norrland.

Stockholm det län med högst andel skatteintäkter från småföretag

Stockholm ligger i topp som länet med högst andel kommunala skatteintäkter från småföretag, en förstaplacering som Gotland tidigare innehaft sedan 2017. De är väldigt jämt mellan fyra län i toppen av rankingen och där decimalen avgör vilket län som ligger högst placerad sett till de kommunala skatteintäkterna från småföretag.

På andra plats följer Jämtlands län som behåller sin placering jämfört med 2021 års ranking och passerar därmed Gotlands län. Dock passeras de av Stockholms län. I Jämtlands län står småföretagen för 31 procent av de kommunala skatteintäkterna.

Jämtland är tillsammans med Gotland de två län där större företag har minst betydelse för skatteintäkterna, vilket betyder att kommunerna i de två länen i större utsträckning än andra behöver förlita sig på småföretagen. I samtliga län är småföretagens andel av kommunernas skatteintäkter högre än från de större företagen.

Länsvis fördelning av kommunala skatteintäkter per sektor

 

Den privata sektorn är stor i Stockholm: hela 58 procent av de kommunala skatteintäkterna kommer från den privata sektorn – högst andel i Sverige. Andelen som kommer från den offentliga sektorn och pensionärer är lägst av alla län.

I Blekinge och Örebro län är småföretagens andel lägst i landet, men fortfarande kommer en fjärdedel av skatteintäkterna där från småföretagen, och därmed mer än från större företag. I varje län står den privata sektorn för största andelen av skatteintäkterna. En jämförelse mellan Välfärdsskaparna 2021 och 2023 visar inga stora förflyttningar i länsrangordningen. De största placeringsförändringarna är att Kronoberg stiger tre placeringar och Gotland tappar tre placeringar.

Företagarna tycker: 12 förslag för välfärdsskapande

En företagare som är verksam i flera olika kommuner märker snabbt att nivån på avgifter, handläggningstider och inte minst attityden mot företag och servicenivån kan skilja sig stort.

Även om det är relativt enkelt att starta företag i Sverige, är det verkligen inte alltid lätt att få företag att växa och bli framgångsrika. Det finns gott om politiskt beslutade hinder som hämmar företagarnas jobb- och välfärdsskapande. Företagarfientliga lagar, skatter och byråkrati kan sätta käppar i hjulet på de mest orimliga sätt eftersom politiker inte satt sig in i vilka konsekvenser deras beslut får – framför allt för de mindre företagen.

Förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande är avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Småföretagens tillgång till kompetens, kostnaden att anställa, samt incitamenten för företagande genom bland annat skattesystemets utformning och andra för konkurrenskraften viktiga frågor måste prioriteras. Annars är risken stor att investeringar skjuts på framtiden och lågkonjunkturen cementeras.

Genom minskad regelbörda, sänkt skattetryck och tillgång till kompetent arbetskraft kan företag växa. Men det finns även mycket som kan göras på det lokala planet ute i kommunerna. Ingen kommun är den andra helt lik och när det kommer till geografiskt läge och demografi är det svårt för en kommun att i någon större utsträckning påverka sin situation. Kommunen ligger där den ligger – med alla de fördelar och eventuella nackdelar som följer av det. Men det betyder inte att en kommun saknar möjlighet att påverka de lokala förutsättningarna att kunna få fler företagsetableringar, och ge de befintliga företagen ökade möjligheter att växa och kanske kunna anställa en ny medarbetare.

Även om staten, regionen, Länsstyrelsen och en rad andra myndigheter också spelar en avgörande roll för utvecklingen lokalt finns det mycket som kommunerna redan i dag kan göra. En företagare som är verksam i flera olika kommuner märker snabbt att nivån på avgifter, handläggningstider och inte minst attityden mot företag och servicenivån kan skilja sig stort. Förklaringen till detta är dels att kommuner tillämpar och implementerar regler olika, men också att vissa kommunledningar mer än andra har prioriterat att skapa en företagsanpassad myndighetsutövning i kommunen.

Det är av yttersta vikt att politiker och tjänstemän i alla kommuner har kunskap om de lokala företagens betydelse, förståelse för företagares villkor och också målmedvetet arbetar för att ständigt förbättra och förenkla vardagen för företagare. Det mest avgörande för att skapa ett bra företagsklimat är att det finns en god dialog mellan kommunen och det lokala näringslivet. Oavsett kommunens storlek behöver det finnas kontaktytor där man kan träffas under både formella och mer informella former och tillsammans diskutera aktuella frågor som rör utvecklingen av kommunen. Nedan listas de åtgärder lokalt som Företagarna anser är mest prioriterade.

Kommunernas avgifter och handläggningstider

Minska avgifter och se över timtaxor för tillsyn

Avgifter som kommunerna tar ut behöver ses över och minskas. Det skiljer oerhört mycket över landet hur stora avgifter som tas ut för ansökningar och tillsyn. Alla kommuner bör sträva mot ett minimalt avgiftsuttag och göra en översyn över sina egna avgifters storlek. I synnerhet när regler görs om eller nya avgifter införs måste kommunerna göra en ordentlig konsekvensanalys över hur framför allt de mindre företagen påverkas.

Stärk servicen och förbättra bemötandet

Kommunerna behöver bli bättre på att leverera god service i kontakter med företagare. Engagemang, ett trevligt bemötande och en vilja att hjälpa till att lösa problem från kommunens sida är för många företag vad som skiljer mellan vad man uppfattar som en bra kommun att ha sin verksamhet i respektive en mindre bra. Krav behöver ställas från politiskt håll på förvaltningar och kommunledning att hela tiden ha en välvillig och hjälpsam inställning till företagandet och företagare i kommunen.

Automatisera handläggning av tillståndsansökningar

Digitaliseringen av samhällstjänster behöver konkretiseras. Redan med dagens teknik skulle flertalet tillståndsansökningar kunna hanteras maskinellt, i synnerhet med stöd av AI. Automatiserad handläggning skulle innebära avsevärt förkortad handläggningstid och förenklingar för företagen. Utöver det skulle kommunerna kunna styra resurserna mot andra områden än den egna byråkratin, samtidigt som de handläggare som behövs för att hantera de svårare ärendena, som inte kan skötas maskinellt, skulle bli mer kvalificerade.

Läs mer om lokalt företagsklimat

Offentlig upphandling och konkurrens

Anpassa upphandlingar till mindre företag

För att underlätta småföretags medverkan i offentlig upphandling bör kommuner beakta småföretags möjligheter att kunna uppfylla de krav som ställs. Större upphandlingar bör delas upp i mindre delar. Kommunerna bör synliggöra direktupphandlingar och verka för att fler småföretag får ta del av denna möjlighet. Kommunerna bör även sprida information om pågående och kommande annonserade upphandlingar så att fler företag kan lämna anbud.

Konkurrensutsätt mer av den kommunala verksamheten

Samtliga kommuner bör varje år göra en genomlysning av den kommunala verksamheten och se över om det finns verksamheter och områden som i dagsläget drivs i egen regi men som i stället kan utföras av näringslivet på entreprenad. I samband med denna översyn bör även kommunerna undersöka ifall in-houseverksamheterna verkligen faller inom den kommunala kompetensen. I annat fall strider detta mot reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

Läs mer om offentlig upphandling och småföretag

Brott och trygghetsfrågor

Lägesbilder och åtgärdsplaner tillsammans med näringslivet

Involvera det lokala näringslivet i det brottsförebyggande arbetet. I varje kommun bör det finnas en funktion med ett särskilt ansvar för näringslivets trygghet och säkerhet. Vid fysiska träffar behöver kommunen säkerställa att poliser från lokalpolisområdet och kommunens säkerhetssamordnare vid behov finns representerade. I såväl medborgarlöften som i lokala brottsförebyggande råd behöver det finnas ett tydligt företagarfokus. Detta är särskilt viktigt med anledning av den nya lag som från och med den 1 juli 2023 ger samtliga kommuner ett brottsförebyggande ansvar.

Försvåra för den organiserade brottsligheten

Ett viktigt verktyg som kommuner har för att stävja kriminaliteten är via den löpande kommunala myndighetsutövningen (tillsyn och tillstånd), i de kommunala inköpen samt i de kommunala bostadsbolagen. På samma sätt som det ska vara lätt för företag att göra rätt behövs även tydliga krafttag mot organiserad brottslighet, där verksamheter används för penningtvätt, och där lagar och regler medvetet inte efterföljs vilket skapar en osund konkurrenssituation för den stora majoriteten av skötsamma lokala företag.

Stärk upp med kommunala ordningsvakter

Se över möjligheten att komplettera den polisiära närvaron med kommunala ordningsvakter för att förebygga brott och öka tryggheten i kommunen. Kommunicera på ett tydligt sätt till det lokala näringslivet syftet med ordningsvakterna samt vilka befogenheter de kommunala ordningsvakterna har och inte har.

Läs mer om brott mot företagare

Miljö och samhällsplanering

Planlägg för byggbar mark och lokaler

Ett välplanerat transportnätverk och utökat samt välfungerande bredband är avgörande för företagens möjligheter att bedriva verksamhet. Kommuner bör löpande i den fysiska planeringen involvera näringslivet tidigt i processen. När nya detaljplaner tas fram är det viktigt att kommuner planlägger både för nya bostäder, men också för företagsetablering i form av byggbar mark och lokaler, bredband och välfungerande möjligheter till leveranser. Här är det även viktigt att kommuner tänker på frågor som rör trygghet och säkerhet för företagare och deras anställda, i form av belysning och eventuell kameraövervakning

Miljözoner och bilfria zoner kräver en ny trafikplanering

Att ställa om vägtrafiken till mer hållbara transporter är nödvändigt för att minska utsläppen och förbättra luftkvaliteten. Ett sätt som flera kommuner använder sig av är införandet av miljözoner och bilfria zoner. Införandet riskerar dock att slå hårt mot varuleveranser och personaltransporter och behöver en tydlig planering för att öka framkomligheten på andra sätt. Exempelvis bör behovet av samlastningscentraler och parkeringar ses över. Det är även viktigt att beakta den geografiska placeringen av miljözoner så att det inte stör viktiga trafikflöden och genomfartsleder.

Genomför konsekvensanalyser vid införande av nya klimatmål

Höga klimatmål i kommunen måste komma med rätt verktyg och förutsättningar för småföretag att ställa om. Företagarna vill därför understryka vikten av att konsekvensanalyser genomförs och att näringslivet ges utrymme att delta i utformandet av politiken, för att säkerställa att företag kan fortsätta att verka på rimliga villkor.

Möjliggör försäljning av överskottsvärme

Monopolställningen i fjärrvärmeproduktionen har visat sig utgöra ett hinder för ett mer resurseffektivt samhälle. Ett sätt skulle kunna vara att lätta upp monopolet och göra det enklare för en tredje part att ansluta sig till nätet och möjliggöra för näringslivet att sälja överskottsvärme som annars går till spillo. Det finns ett behov att gå ifrån linjära modeller till cirkulära och nyttja de resurser som redan finns, vilket ger en vinst för klimatet likväl som för hela näringslivet.

Det står emellertid varje energibolag fritt att bevilja tillstånd för företag att ansluta sig till fjärrvärmenätet. Även om ett verktyg för att underlätta anslutning är att lätta upp monopolet, är det nödvändigt att kommunen ger tydliga direktiv om att energibolagen ska uppmuntra och verka för att företag ska kunna använda sin egen överskottsenergi i det lokala fjärrvärmenätet.

Läs  mer om hållbarhet

Metod: hur räknar vi?

Beräkningar i den här versionen av undersökningen Välfärdsskaparna är i stort sett desamma som beräkningarna i tidigare versionen av Välfärdsskaparna som presenterades 2017, 2019 och 2021.

I rapporten analyseras hur stor andel av kommunernas skatteintäkter som kommer från olika sektorer. Undersökningen utgår från inkomsttagarens perspektiv och alla som bor i kommunen och betalar kommunal inkomstskatt ingår i analysen:

Statistiken baseras på år 2021; som är de senast tillgängliga uppgifterna.

  • sysselsatta i småföretag: privata företag med färre än 50 sysselsatta
  • sysselsatta i större företag: privata företag med minst 50 sysselsatta
  • sysselsatta i offentlig sektor: statlig förvaltning, statliga affärsverk, primärkommunal förvaltning, regioner, övriga offentliga institutioner, statligt ägda företag och organisationer, kommunalt ägda företag och organisationer
  • sysselsatta i övriga organisationer: stiftelser, församlingar och samfälligheter, bostadsrättsföreningar, andra ekonomiska föreningar, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, idrottsföreningar, föreningar och intresseföreningar
  • pensionärer
  • annat (arbetslös, sjuk, studerande, övrigt)

Undersökningen bygger på offentlig statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och Arbetsförmedlingen. Statistik om antalet arbetslösa kommer från Arbetsförmedlingen, all övrig statistik kommer från SCB. Statistiken baseras på år 2021; som är de senast tillgängliga uppgifterna. Analysen bygger på kommunnivå och kan summeras till samtliga län och riket som helhet.

Efter exkludering av regionskatten summerar kommunalskatteintäkterna till 518 miljarder kronor.

Kommunalskatt

Kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster enligt SCB:s Hushållens ekonomi ligger i genomsnitt på 32,27 procent, inklusive skatt till regioner. Totalt för alla 290 kommuner var inkomstskattintäkterna år 2021 över 800 miljarder kronor. Det är viktigt att betona att analysen avser kommunens intäkter via kommunalskatten, inte den del av intäkterna som går till regionen, andra intäkter via avgifter och annan kommunal verksamhet eller från det kommunala utjämningssystemet. Inte heller kommunens eventuella bidrag till eller från utjämningssystemet finns med, utan undersökningen avser kommunens ”bruttointäkter” via kommunalskatten. Vi är alltså endast intresserade av kommunalskatten, som är 20,71 procent i genomsnitt i riket. Österåker har landets lägsta skattesats med 17,00 procent, och högsta skattesatsen finns i Dorotea med 23,80 procent. Efter exkludering av regionskatten summerade dessa skatteintäkter till 518 miljarder kronor på riksnivå år 2021. Den totala kommunala inkomstskatten fördelas över kommunens nattbefolkning (16+ år) enligt sektorerna som visas i figur 7.

Figur 7. Sektorerna som betalar kommunal inkomstskatt

figur7-medtext.png

(Klicka på bilden för att göra den större.)

Förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande personer

Statistik om antalet förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande personer per kommun finns tillgänglig i Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den del av befolkningen som inte förvärvsarbetar är pensionärer eller tillhör sektorn ”Annat”. Statistik om antalet pensionärer hämtas från SCB, där pensionärer definieras som personer som bor i kommunen och är 65 år eller äldre. Förvärvsarbetande personer som är 65+ år räknas som förvärvsarbetare, bara de som är ej förvärvsarbetare räknas som pensionärer. Statistik över antalet arbetslösa kommer från Arbetsförmedlingen. Vi räknar med antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i juli 2021.

Arbetsställets sektorstillhörighet

Antalet förvärvsarbetande personer enligt RAMS kan fördelas efter arbetsställets sektorstillhörighet. ”Aktiebolag ej offentligt ägda” och ”övriga företag, ej offentligt ägda” ingår i sektorn ”privat”. Resten tillhör ”offentligt” eller ”övrigt”, se figur 7. Statistiken över förvärvsarbetande i privata företag jämförs med statistik från SCB:s Företagsregister över antalet sysselsatta på företagens storleksklass i varje kommun. Utifrån detta kan vi beräkna antalet sysselsatta i småföretag (0–49 anställda) och större företag (50+ anställda).

Utpendlare

För de personer som pendlar ut finns ingen information om var de arbetar (små eller stora företag eller i den offentliga sektorn). Vi har löst detta genom en modell som bygger på en pendlingsmatris som visar statistik över utpendlare över kommungränser. SCB har detaljerade uppgifter om de som bor i en kommun och pendlar ut till en annan kommun. Utpendlare tillräknas utpendlingskommunernas arbetsställens sektor och storleksklassfördelning efter utpendlingsratio till respektive kommun. På så sätt kan vi beräkna hur många utpendlare som jobbar inom offentliga sektorn, i småföretag och i större företag i en annan kommun. För att illustrera detta ger vi som exempel Leksands kommun:

Enligt SCB finns 7 667 förvärvsarbetande bland Leksands nattbefolkning. 5 370 av dessa jobbar i Leksand, varav 3 081 i privata småföretag i kommunen, och 2 297 personer pendlar till en annan kommun. Tabell 3 visar i vilka kommuner Leksands utpendlare arbetar. Flest (636 personer) pendlar till Borlänge. SCB-statistik på sysselsättningsfördelning i Borlänge visar att 59 procent av alla som arbetar i Borlänge (inte bara nattbefolkningen) jobbar i privata bolag, och 51 procent av dessa är sysselsatta i privata småföretag. På så sätt kan vi anta att 191 av de 636 utpendlare från Leksand jobbar i småföretag i Borlänge. Vi upprepar samma beräkning för varje kommun där Leksands utpendlare arbetar och kommer så fram till att 898 personer är sysselsatta i privata småföretag i en annan kommun.

Tabell 3. Exempel beräkning på antal utpendlare som är sysselsatta i småföretag

Välfärdsskaparna 2023 Utpendlare.png

(Klicka på bilden för att göra den större.)

Totalt jobbar alltså 3 081 + 898 = 3 979 personer av Leksands nattbefolkning i småföretag. Samma beräkningar gör vi för alla 290 kommuner och för samtliga utpendlingsflöden mellan olika kommuner. Formellt ser beräkningar ut så här:

Totalt antal förvärvsarbetande som bor i kommun x och jobbar i småföretag i kommun x eller kommun n:

Ekvation Välfärdsskaparna.png

där ax = antal förvärvsarbetande i privata småföretag i kommun x, Un= antal utpendlare till kommun n, Pn = andel förvärvsarbetande i privata företag kommun n, Sn = andel förvärvsarbetande i privata småföretag kommun n.

Genomsnittsinkomst och kommunal inkomstskatt

I nästa led av analysen antar vi att varje förvärvsarbetande i kommunen har samma genomsnittsinkomst och betalar genomsnittlig kommunalskatt. Båda dessa uppgifter hämtas från SCB. Motsvarande uppgifter för pensionärerna hämtas också från SCB. Nu har vi statistik över antal personer i varje sektor, genomsnittlig förvärvsinkomst för alla grupper och uppgifter om den kommunala skattesatsen. Därmed kan vi beräkna hur mycket kommunal inkomstskatt som betalas per sektor. Resultatet jämförs med faktiska uppgifter om de kommunala skatteintäkterna, så att beräkningen stämmer från båda håll.

Starka indikationer

Beräkningarna ska betraktas som starka indikationer på de olika sektorernas andelar av kommunernas skatteintäkter, snarare än som den exakta sanningen. Samtliga siffror avser år 2021 – vilket är det mest aktuella året för största delen av de statistiska källor som hämtas från SCB och används i analysen. För enskilda kommuner kan givetvis speciella förhållanden som till exempel en betydligt högre lönenivå i ett storföretag påverka bilden. Vår bedömning, efter att ha jämfört våra beräkningar med ett flertal kommunala årsredovisningar, är dock att den tydliga bild som analysen ger av de små företagens avgörande betydelse för flertalet kommuners intäkter från kommunalskatterna är riktig.

Beräkningar i den här versionen av undersökningen Välfärdsskaparna är i stort sett desamma som beräkningarna i tidigare versionen av Välfärdsskaparna som presenterades 2017, 2019 och 2021.

Kommunala skatteintäkter per sektor och kommun

I en interaktiv tabell har vi samlar data för samtliga kommuner den att den går att sortera och ge en bild av hur enskilda kommuner ligger till.
Välfärdsskaparna kommuntabell:

Välfärdsskaparna 2023 som rapport kommun för kommun

Uppgifterna i Välfärdsskaparna är här sammanställda, kommun för kommun.


Vi har sammanställt resultaten i Välfärdsskaparna för varje kommun och samlat rönen i en pdf-rapport för varje kommun.

Sök i listan efter begynnelsebokstaven på den kommun vars PDF du vill läsa eller ladda ner.

Kommuner A-C

Från Ale till Båstad

Kommuner D-G

Från Dals-Ed till Götene

Kommuner H-J

Från Habo till Jönköping

Kommuner K-L

Från Kalix till Lysekil

Kommuner M-P

Från Malmö till Piteå

Kommuner Q-S

Från Ragunda till Sölvesborg

Kommuner T-V

Från Tanum till Växjö

Kommuner X-Ö

Från Ydre till Övertorneå

 

 

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap

Medlemskapet ger dig rabatter, rådgivning och nätverk.

Bli medlem – tillsammans skapar vi bättre förutsättningar

Medlemsförmåner

Vi erbjuder över 30 medlemsförmåner med rabatter på IKEA, SJ, Volvo, BMW, Fortum, Swedol med mera.

Politik och påverkan

Vi driver företagarpolitiska frågor genom att presentera analyser, fakta och egna undersökningar.