Sveriges gröna skatteväxling är obalanserad

Det går att kombinera miljö- och klimatinriktade politiska reformer med tillväxtinriktad politik. Skatter kan dessutom fungera som ett verktyg för att prissätta miljöskadliga utsläpp. Det visar Företagarnas nya rapport Guld och gröna skatter som undersöker teorin bakom den gröna skatteväxlingen och praktiken – den förda politiken.

Resultat, inte prat

Det finns dock ett viktigt förbehåll för de ovan nämnda slutsatserna. Beslutsfattarna måste vara tydliga med om en grön skatt har ett fiskalt syfte, ett miljösyfte eller ett klimatsyfte – det finns uppenbart motsättningar mellan dessa tre. Rapporten slår fast att ett antal skatter i Sverige som kallas för miljöskatter i själva verket är ineffektiva verktyg för minskad miljöpåverkan.

− Vi vill se minskad miljöpåverkan, inte höra fagra löften om guld och gröna skatter, säger Philip Thunborg, expert inom hållbarhet och infrastruktur på Företagarna och rapportförfattare.

Helhetsperspektivet saknas

I rapporten framgår att de gröna skatteväxlingarna som ingår i januariavtalet inte föregåtts av det nödvändiga omfattande förarbetet och de noggranna beräkningar som behövdes. Detta blir också tydligt i skatteförslagen som sedan januari 2019 har lagts fram av regeringen och samarbetspartierna.

− Det finns en risk att den gröna skatteväxlingen inom ramen för januariavtalet är påtagligt överfinansierad. Regeringen och samarbetspartierna måste säkerställa att de skattesänkningar som ingår i växlingen faktiskt genomförs under mandatperioden, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna och rapportförfattare.

Obalanserad skatteväxling

Unika beräkningar i rapporten visar att den gröna skatteväxlingen i Sverige inte är balanserad, utan riskerar att dra över i skattehöjningar – något som framförallt skadar landets företag.

− Sveriges småföretagare står redo att bidra till den gröna omställningen, men de vill också känna att bördan som läggs på dem är rättvis, säger Philip Thunborg.

Omställning och ökad levnadsstandard

Hållbarhet ska inte ses i ett motsatsförhållande till rörelsefrihet, ökat välstånd, tillväxt och ekonomisk aktivitet, slår rapporten fast. Minskad klimatpåverkan sker inte genom minskad tillgänglighet eller upphörd ekonomisk aktivitet länder emellan. Innovation, export av klimatsmarta tekniker och internationella åtaganden bidrar till omställningen och ökad levnadsstandard. Marknadsekonomi ger incitament för effektiviseringar och innovation – och rätt utformade kan skatter bidra till, i stället för att hämma, sådana incitament.