Internationalisering

Ladda ner hela rapporten som PDF.

För att inspirera och engagera fler kvinnor till våra aktiviteter inom internationalisering, är det av stor vikt att möta och förstå kvinnors behov av insatser. Vi aktörer behöver få en ökad förståelse och kunskap om kvinnor som driver företag kring behov, hinder, möjligheter och ambitioner för att ta sig ut på en internationell marknad. Vilka utmaningar finns? Vad behövs för att ta steget ut på den internationella marknaden?

Undersökningen visar att av alla intervjuade företag (86 st) har 63 procent kunder/leverantörer/ samarbetspartners utanför Sveriges gränser. Med andra ord finns majoriteten av de intervjuade redan på den internationella marknaden.

Hur ser kvinnors internationella verksamhet ut?

Vad gäller handel inom EU är 41 procent av deras verksamhet försäljning, följt av inköp, 36 procent och tillverkning, 13 procent. Utanför EU utgör 33 procent av deras verksamhet export, följt av 30 procent import och tillverkning 13 procent. Det är tydligt att de främst handlar med marknader inom EU, 64 procent. De länder de främst handlar med är Norge, Finland, Danmark, Tyskland, UK och Frankrike. Utanför EU verkar de främst på marknader som Asien, framför allt Kina, följt av USA. Marknader som Japan, Australien och Indien nämns också.

Av de som svarade på frågan hur de exporterar/säljer till dessa marknader (både EU och övriga länder) uppgav lite mer än en tredjedel att de har direktförsäljning. En fjärdedel säljer via återförsäljare, distributörer eller agenter. 14 procent säljer via e-handel eller butik. Att ha ett etablerat bolag, filial eller dotterbolag var mindre vanligt, 11 procent. Vad gäller import/inköp uppgav mer än hälften direktinköp. En femtedel köper via agenter eller återförsäljare.

Av de som svarade på frågan om de är nöjda med sina kontakter och samarbetspartners svarade 96 procent av företagen att de är nöjda. Tillit, kommunikation, långvariga relationer och till viss del flexibilitet angavs ofta som skäl till de goda relationerna.

Strategi eller inte, vad är behovet?

70 procent av de 60 som svarade på frågan om de tagit fram en strategi, svarade nej. Följdfrågan var om de behöver stöd och hjälp att ta fram en strategi och i så fall inom vilka områden. Nästan hälften ville ha hjälp att ta fram en strategi. Över en tredjedel efterfrågade stöd kring försäljning och distributionskanaler följt av produktanpassning, 14 procent och positionering, 11 procent. En tredjedel uppgav annat, exempelvis önskan om hjälp med struktur, hitta nya kontakter och till viss del ekonomi och bokföring.

Drygt hälften av företagen ville främst ha hjälp genom individuell rådgivning. Var femte företag ville ha rådgivning i grupp. En del svarade att de ville ha båda varianterna.

Utmaningar vid internationalisering Av de som svarade på frågan om utmaningar att driva företag internationellt uppgav 40 procent att den stora utmaningen var att hitta nya kontakter och nätverk.

Ungefär en tredjedel nämnde juridik och avtal som en utmaning. Var femte företag uppgav transport, lager och logistik, val av marknad och att hitta finansiering. Leveransvillkor, moms och skatter hamnade alla på cirka 20 procent. Många företag uppgav flera alternativ.

För att ta sig an utmaningarna efterfrågade företagen främst individuell rådgivning kring strategi, handlingsplan och att hitta nya kontakter följt av riktade kompetensinsatser och utbildning inom aktuella temaområden. Även seminarier, grupprådgivning och finansiering efterfrågades.

Förutom att företagen efterfrågade både individuell rådgivning och rådgivning i grupp framkom det att mer än hälften av alla företag som deltog i undersökningen ville delta i ett nätverk för kvinnor som vill komma ut på en internationell marknad. Och framför allt ett nätverk med fokus på affärer.

Behov att hitta affärskontakter och finansiering

Av de företag som idag har affärskontakter utanför Sverige önskade mer än hälften att utöka sin handel. På frågan vad en utökad internationalisering skulle innebära för företaget svarade företagen främst intäkter, följt av stärkt varumärke och bredd av marknad.

För att utöka sin handel behövde företagen främst stöd i att hitta affärskontakter, tätt följt av stöd kring finansiering, kompetens och strategi. Det som också nämndes i intervjuerna var önskan om hjälp med marknadsföring och att etablera bra samarbeten. För att genomföra själva internationaliseringen uppgav klar majoritet att de önskade individuell rådgivning. En del uppgav att de även ville ha rådgivning i grupp. Generell information var av mindre betydelse.

Av de företag som idag inte har affärskontakter utanför Sverige hade 28 procent planer på att börja handla med andra länder. För de flesta som planerade att starta en gränsöverskridande verksamhet skulle detta innebära en utökad marknad samt ökade intäkter. Majoriteten av företagen var i starkt behov av att hitta kontakter utomlands följt av att hitta finansiering och skaffa kompetens. Färre uppgav strategi. Även här var det en klar majoritet av företagen som önskade individuell rådgivning. En stor andel ville koppla detta med generell information samt grupprådgivning.

Att vara nöjd som det är med sin internationella verksamhet

De företag som i dag har affärskontakter utanför Sverige som inte har planer på att utöka sin handel utomlands angav flera orsaker till att de inte ville växa internationellt. Till största delen berodde det på brist på personella resurser. Brist på finansiering, för stora ekonomiska risker samt brist på erfarenhet delade andraplatsen. Företagen såg ändå fördelarna med tillväxt internationellt även om de inte i nuläget valde att satsa. I första hand skulle det innebära bredd av marknad och nyrekrytering. Ökade intäkter och nya produkter/produktanpassning var även en viktig andel. De flesta som redan har en gränsöverskridande verksamhet önskade individuell rådgivning. Andelen som inte önskade någon rådgivning, eller som inte svarade på frågan var även relativt stor. Ingen önskade generell information.

Företag som inte är och inte heller har för avsikt att bli internationella De företag som inte har verksamhet utanför Sverige, och som inte har några planer på att börja handla med andra länder uppgav flera skäl till att inte satsa internationellt. Cirka hälften uppgav brist på personella resurser och en tredjedel brist på finansiering.

I fallande skala kom kulturskillnader, för stora risker ekonomisk, saknar kompetens och saknar erfarenhet.