Det finns många gamla sanningar som florerar runt utan att avsändaren funderar på budskapet fortsatta relevans. Som att Gävleborg är ett industrilän – och med det vill man ofta leda tanken till bruksorterna och näringslivet som kretsar kring detta. Och visst har vi dessa storbolag att tacka för mycket, inte minst den välfärd som vi i dag många gånger tar för given.

Allt började på samma sätt. En eller flera företagsamma människor hade en idé om hur ett problem kunde lösas på ett nytt sätt. Man lyckades också samla fler människor som stod beredda att bidra i problemlösningen. Individer med mod och innovationsförmåga vågade ta risker och la grunden för ett företagarmässigt under. Samtidigt som Sverige var ett land man flydde ifrån bildades det som sedermera blev storbolag som Sandvik och SKF och även Ericsson, ASEA, AGA, Alfa-Laval och Volvo. 

De här människorna lade grunden för företagsframgångar på en stor exportarena som gav jobb, tillväxt, ekonomiska vinster och beskattningsunderlag för det offentliga. 

Men idag har vårt näringsliv breddats. Det är företag med färre än 50 anställda som skapar fyra av fem nya jobb i ekonomin. Sedan början av 1990-talet har drygt 14 000 nya jobb skapats i Gävleborg bland småföretagen. Under samma period har storföretagen minskat i antal anställda med över 3500 personer. Eller om vi tittar på välfärdsskapandet: det är 27 procent av de kommunala skatteintäkterna i Gävleborgs län som skapas av småföretagen och dess anställda. Endast den offentliga sektorns andel är större. 

I en färsk analys av Gävle kommuns framtida näringsliv, gjord av Sweco, står att läsa att i Gävle förväntas den offentliga förvaltningen växa kraftigt fram till 2030. Enligt prognosen svarar vård och omsorg, utbildning och den offentliga förvaltningen för nästan två tredjedelar av nettotillväxten i sysselsättningstillfällen. 

Det faktum att den offentliga sektorn redan i dag är stor, både i länet och i Gävle, gör att vi behöver fundera mer över detta. Rent tekniskt bidrar den offentliga sektorn till de kommunala skatteintäkterna eftersom anställda som jobbar inom offentlig förvaltning eller offentligägda bolag betalar skatt på förvärvsinkomst till kommunen. Men det är icke-skattemedelsfinansierade privata företag, av alla storlekar, som verkligen skapar skatteintäkterna så att den offentliga verksamheten och allmänna utgifter kan finansieras. 

Dessa företag behöver de bästa förutsättningarna för tillväxt och jobbskapande.

Denna krönika har också publicerats i Företagsbladet