Missbruka inte strejkvapnet

Stoppa en dominobricka från att starta en kedjereaktion, eller avstå från att laga något som inte är trasigt? Fackförbunden och Tesla har helt olika syn på vad den konflikt som pågått sedan slutet av oktober innebär.

För fackföreningsrörelsen som ställer upp bakom IF Metalls strejk mot den amerikanska biljättens svenska verkstadsföretag TM Sweden, handlar det om att befästa kollektivavtalens ställning i den svenska arbetsmarknadsmodellen. För Tesla, och bevisligen många av teknikerna som är anställda på verkstadsföretaget, handlar det om att inte behöva bli bundna av ett avtal som de inte önskat att ingå. 

− På IF Metall låter det som att ordning och reda på arbetsmarknaden kräver att alla arbetsgivare har kollektivavtal, men så ser inte verkligheten ut, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander. 

Det finns alternativ  

Bland Företagarnas medlemmar är det vanligt att inte teckna kollektivavtal eller hängavtal. Sex av tio företag med färre än femtio anställda väljer att inte vara del av partsmodellen. Utifrån det perspektivet anser Företagarna att det är två frågor i Teslastrejken som behöver diskuteras mer ingående. Den ena är att kollektivavtal inte är obligatoriskt. Den andra är att konflikträtten borde vara omgärdad av en proportionalitetsprincip. 

− Det är viktigt att synliggöra att det finns rimliga och schyssta villkor bortom partsmodellen och att arbetsmarknaden mår bra av sådan mångfald, säger Lise-Lotte Argulander. 

Ett nej är ett nej – även när det gäller kollektivavtal

Inget krav på kollektivavtal   

Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att statsmakterna ger arbetsgivarorganisationer och fackföreningar stora friheter att fatta kollektiva beslut om löner och anställningsvillkor. Men den medger också arbetstagare och företag rätt att avstå från att ingå i partsorganisationer. Medbestämmandelagen, som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, innehåller till exempel flera paragrafer som skiljer på om arbetsgivaren är bunden av något kollektivavtal eller inte. Det står därför också företag fritt att avstå från att teckna ett kollektivavtal som centralorganisationerna på arbetsmarknaden kommit överens om. 

− Det är väldigt vanligt att mindre företag inte tecknar kollektivavtal eftersom de har egna sätt att se till att deras medarbetare är försäkrade, har rimlig kompensation och över lag schyssta villkor och förmåner. Grundprincipen om att kollektivavtal är frivilliga gäller emellertid också för stora företag, säger Lise-Lotte Argulander. 

Morot eller piska? 

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger i en intervju i Industriarbetarnas tidning Dagens Arbete att andra LO-förbund genom punktstrejker och blockader kan hjälpa IF Metall. Det gäller enligt Johansson  att ”hitta sånt som gör att Tesla får väldigt jobbigt att andas, äta och leva”. Med andra ord är fackets mål att företaget ska tvingas ner på knä, svältas och strypas tills det tecknar kollektivavtal. Enligt konflikträtten får parterna på arbetsmarknaden utöva sådana påtryckningar − även osmakliga − på motparten, men frågan är vad det säger om innehållet i ett avtal om det krävs sådana metoder?

− Om kollektivavtalen vore bättre anpassade och attraktivare för både små och stora företag hade det varit troligare att företagen skulle välja kollektivavtal hellre än att avstå. Man får inte glömma ordet “avtal” i kollektivavtal – det måste vara något båda parter vill ingå. Den som inte kan locka med morot utan måste låta piskan vina har en del att fundera över, säger Lise-Lotte Argulander.   

För vem passar kollektivavtal?

Sympatiåtgärder utan gränser  

Tesla har hållit serviceverksamheten i gång så gott det går med hjälp av medarbetare som inte strejkar, samtidigt som företaget domstolsvägen har försökt parera sympatiåtgärder från andra fackförbund. Hittills har det varit utan framgång. Från den fackliga sidan har insatserna höjts undan för undan genom att allt fler förbund slutit upp bakom IF Metall och satt käppar i hjulet för Tesla. Även danska, norska och finländska fackförbund har nyligen varslat eller meddelat att de kommer att varsla om sympatiåtgärder för att stoppa transporter av Teslabilar till Sverige.  

− Företagarna menar att bestämmelserna om stridsåtgärder i Medbestämmandelagen behöver omarbetas. Det finns i dag inget krav på att en facklig organisation behöver avväga stridsåtgärderna i förhållande till vad de vill uppnå. För mindre företag kan denna brist på proportionalitet medföra att man till och med tvingas stänga ner sin verksamhet, säger Lise-Lotte Argulander. 

Det behövs proportioner  

Enligt Medbestämmandelagen kan fackliga organisationer ta till stridsåtgärder mot ett företag när de inte är bundna av kollektivavtal. Sympatiåtgärder kan vidtas även om företaget har ett gällande kollektivavtal och lyder under fredsplikt. Vilket fackförbund som helst, även om det inte är inblandat i den aktuella konflikten, kan också välja att stödja det ursprungliga fackförbundets krav genom sympatiåtgärder, som strejk eller blockad. 

− Det är inte rimligt att företag som lyder under fredsplikt kan bli indragna i en konflikt och att den drabbar kunder och företag som inte har med primärkonflikten att göra. I exempelvis Danmark finns en proportionalitetsprincip som begränsar omfattningen av sympatiåtgärder. Det borde Sverige också ha, säger Lise-Lotte Argulander. 

En begränsning av konfliktåtgärder som riktas mot företag som inte är part i primärkonflikten bör enligt Företagarna inte ses som ett underkännande av den svenska modellen och konflikträtten.  

− Företagarna vill inte skrota den svenska modellen, men den måste kunna förändras, för att även fungera för mindre företag och internationella företag som vill etablera sig i vårt land, säger Lise-Lotte Argulander. 

Utgå från den hårda kärnan  

Om man zoomar ut från detaljerna om var skon klämmer för Tesla eller IF Metall (vilket för övrigt inte är helt klarlagt på grund av brist på transparens) går det enligt Lise-Lotte Argulander att föra ett resonemang utifrån det som brukar kallas den hårda kärnan i EU:s utstationeringsdirektiv. Det är bestämmelser som reglerar vad ett företag som under en viss tid har personal arbetande i ett annat medlemsland måste ge till dem enligt avtalsvillkoren: lön, arbetstid, semester och så vidare. Enligt utstationeringsdirektivet ska ett företag då ge personalen samma anställningsvillkor som gäller i värdlandet (genom lagar eller kollektivavtal). 

− Om företag som Tesla håller sig till det som räknas till den hårda kärnan borde det vara gott nog för fackförbund, även om företaget inte har kollektivavtal, säger Lise-Lotte Argulander.