Varje år får många människor som sökt en fristad i Sverige det efterlängtade uppehållstillståndet som ger dem rätt att bo och leva i landet. Steget ut på arbetsmarknaden och egen försörjning kan dock vara en utmaning för många, vilket märks i att det finns ett sysselsättningsgap – om än minskande – mellan personer som är födda i Sverige och inte.

− Det är många faktorer som påverkar arbetsmarknaden för utrikes födda, det är viktigt att identifiera och ta bort onödiga hinder som står i vägen för arbete och snabbare integration, säger Catharina Bildt Grape, Företagarnas expert inom migration, integration och arbetsmarknadsfrågor.

Bostad är en nyckelCatharina_B_G.jpg

Boendet är en grundbult i strävan att börja bygga upp en ny tillvaro i Sverige. Många nyanlända hittar bostad själva, men för dem som saknar både kontakter och inkomster är det ofta svårt. De blir då anvisade boende i en kommun enligt Bosättningslagen från 2016. Rent praktiskt går det till så att Migrationsverket föreslår hur många nyanlända som varje län ska ta emot. Sedan fattar regeringen beslut om dessa länstal. Därefter fördelar länsstyrelserna ut de anvisade personerna bland länets kommuner enligt så kallade kommuntal.

− Boendet och närheten till arbete är centralt för möjligheten att komma i jobb. Bosättningslagens regler behöver ändras så att de inte står i vägen för nyanländas möjligheter att flytta dit jobben finns, säger Catharina Bildt Grape.

Länstal och kommuntal

Inför den stundande fördelningen av nyanlända har länstalen och kommuntalen väckt debatt. Göteborgs stadsledningskontor har skickat ett brev till de övriga kommunerna i Västra Götalands län med en förfrågan om kommunerna vill ta emot fler än de aviserade, vilket Dagens Nyheter uppmärksammat. Det har i sin tur lett till att Effie Kourlos, vice ordförande i kommunstyrelsen i Östersund och centerpartistiskt kommunalråd, gjort ett utspel om att Östersund vill kunna ta emot nyanlända från till exempel Göteborg.

– Vi måste helt enkelt få hit folk utifrån för att klara kompetensförsörjningen. Och då har vi en kommun, Göteborg, som nu säger att de inte klarar det här, skälen får de svara för, medan vi vill få hit fler. Och vi är duktiga på integration, det har gått bra för de flesta som kommit sedan 2015, säger hon i Dagens Nyheter.

Oflexibla regler

I dag tillåter inte regelverket att nyanlända som blivit aviserade boende i en kommun tas över av en kommun i ett annat län. Revidering av kommuntalet kan bara ske under förutsättning att två eller flera kommuner inom ett län träffar en överenskommelse om och den aktuella länsstyrelsen därefter fattar beslut om det.

Snabba på integrationen

Företagarna efterlyser en mindre stelbent lagstiftning som skulle göra det möjligt för kommuner där förutsättningarna är goda för nyanlända att få jobb att ta emot nyanlända som aviserats till kommuner i andra delar av landet.

 – Att Östersund inte får ta emot nyanlända som anvisats till Göteborg är ganska obegripligt för de flesta, inte minst för de ansvariga i kommuner som söker arbetskraft och för nyanlända som kan erbjudas jobb och sannolikt en snabbare väg till in i samhället, säger Catharina Bildt Grape.

Det finns alltså en situation där en del kommuner både har bostäder att tillgå och många lediga jobb, samtidigt som andra brottas med integrationsutmaningar där nyanlända har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

– Här har regeringen ett ypperligt tillfälle att visa handlingskraft för snabbare integration – ändra bosättningslagen så att kommuner som vill får ta emot fler nyanlända. Det vinner alla på, säger Catharina Bildt Grape.