Jobben, jobben, jobben. Det är frågorna som finansminister Magdalena Andersson med en retorisk upprepning menar att regeringens vårbudget handlar om. Dessvärre motsvaras den inte av en lika tydlig koppling mellan regeringens politik och dem som skapar jobben som regeringen vill satsa på: företagen, företagen, företagen.

− Under de senaste decennierna har fyra av fem nya jobb skapats av småföretag, men i stället för att sänka kostnaderna och göra det enklare att anställa överger regeringen alltmer arbetslinjen till förmån för bidragslinjen. Så bygger vi inte Sverige starkt och hållbart, säger Fredrik Östbom, samhällspolitisk chef på Företagarna.

Otillräcklig arbetsmarknadspolitik

Ett avgörande reformområde både nu och på lång sikt är företagens kostnader för att anställa. Dessa måste minska, i synnerhet för mindre företag. Kostnaden att anställa inkluderar sjuklöneansvar, upprättande av rehabiliteringsplaner och arbetsmiljöregler men också arbetsgivaravgifter.

 − Regeringens arbetsmarknadspolitik är uppenbart otillräcklig och beskattningen av småföretag måste minska för att främja jobbskapande och tillväxt, säger Fredrik Östbom.

Historiskt hög arbetslöshet

Drygt åtta procent av arbetskraften är i dag arbetslös – det är historiskt höga siffror. Oaktat regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU 2020 ökade arbetslösheten redan innan coronapandemin och är nu bland de högsta i EU. Dessutom är antalet långtidsarbetslösa rekordmånga. Samtidigt uppger företagen att brist på kompetens och kostnaden att anställa utgör deras största tillväxthinder.

− Coronakrisen har tvingat regeringen till en rad stöd, men nu krävs långsiktiga reformer som underlättar företagens återstart. Först då kommer tillväxt och jobbskapande ta fart, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

Ett bättre företagsklimat betyder fler arbetstillfällen, ökat välstånd och nya varor och tjänster som underlättar vardagen för alla.