Det är oroliga tider och regeringen vill därför stärka kontrollen över vilka företag som får delta i offentliga upphandlingar. På så vis är det tänkt att fientligt inställda stater inte ska kunna infiltrera känsliga samhällssektorer som energi, infrastruktur och IT.

I höstas föreslog en utredning att upphandlingslagarna ska ändras så att de inte längre gäller för tredjelandsleverantörer från stater som saknar frihandelsavtal med EU. Den vill även att sådana leverantörer inte längre ska omfattas av de möjligheter till domstolsprövning som finns enligt upphandlingslagarna. Nu väljer regeringen att gå vidare med förslaget och har skickat det på remiss för att hämta in synpunkter.

Illvilliga aktörer ska kunna portas från upphandlingar

Viktiga principer sätts på spel

Enligt Företagarna väcker regeringens förslag om ändrade upphandlingsregler för att skydda Sverige från antagonistiska stater allvarliga frågor ur både frihandels- och rättssäkerhetsperspektiv.

– Säkerhet är ett legitimt och nödvändigt mål. Men om åtgärderna inte är tydligt avgränsade, nationellt samordnade och rättssäkra riskerar de att bli ett handelshinder som skadar konkurrensen, innovationen och företagens förtroende för det offentliga, säger Magnus Johansson, Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens.

Ett lapptäcke av bedömningar

Det är inte bara säkerhetspolitisk som ligger bakom regeringens förslag. Ytterligare en anledning är att EU-domstolen i två avgöranden klargjort att tredjelandsleverantörer från stater utan frihandelsavtal med EU inte har samma rättigheter till likabehandling och domstolsprövning enligt unionsrätten. Men frågan är vilken praxis som ska gälla i stället.

Kommuner, myndigheter och andra offentliga aktörer köper varje år in varor och tjänster för sammanlagt mer än tusen miljarder kronor. Om varje upphandlande myndighet själv ska avgöra vilka leverantörer som bör uteslutas uppstår ett lapptäcke av lokala bedömningar – snarare än en sammanhållen nationell linje.

– För små och medelstora företag, särskilt de med internationella ägar- eller leverantörsstrukturer, innebär detta ökade risker, högre administrativa kostnader och minskad vilja att delta i offentliga affärer, säger Magnus Johansson.

Balansera risker och möjligheter

Det är inte tu tal om att Sverige behöver bli bättre på att skydda kritiska samhällssektorer, men det är enligt Företagarna även viktigt att ha förutsägbara regler, rättssäkerhet och en öppen marknad. En lösning måste vara välbalanserad.

– Att begränsa tillträdet till offentlig upphandling utifrån leverantörers koppling till vissa tredjeländer riskerar att urholka grundläggande principer om öppenhet, likabehandling och förutsebarhet. En begräsning av tillträde kan även orsaka varubrist samt störningar i leveranser och försörjningskedjor inom den inre marknaden, säger Magnus Johansson.