På tisdagen överlämnade Trafikverket förslaget till ny nationell plan för transportinfrastruktur till regeringen. Myndighetens förslag beskriver hur 1 171 miljarder kronor ska fördelas på underhåll av vägar och järnvägar och nya investeringar under de kommande tolv åren i Sverige, räknat från 2026 till 2037. Förslaget skickas nu ut på en bred remissrunda. När regeringen har berett förslagen fattar den beslut om planen. Det kommer att ske under första hälften av nästa år, mest sannolikt under våren. 

Historisk stor satsning  

I samband med överlämnandet av förslaget sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson på en pressträff i Rosenbad att det handlar om en historiskt stor satsning på infrastrukturen. 

– Det är en ökning jämfört med nuvarande nationell plan med hela 27 procent. Den här ramen är dubbelt så stor i fasta priser som infraplanerna i början av 2000-talet. 

De 1 171 miljarder kronor som satsas i transportinfrastrukturplanen fördelas nästan jämt mellan underhåll och utveckling av ny infrastruktur. 564 miljarder går till underhåll och 607 miljarder till utveckling.  

– Det är viktigt med robust och tillförlitliga vägar och järnvägar för arbetspendlingen, näringslivets transporter men också för vår uppbyggnad av totalförsvaret, sade  Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana på pressträffen i Rosenbad.  

Äntligen offensiv upprustning  

Företagarna ser positivt på den nu presenterade planen för transportinfrastrukturen och välkomnar prioriteringen av det eftersatta underhållet. Som framgår av rapporten Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen har underhållsskulden tillåtits växa till 105 miljarder kronor och två av tre företagarna uppfattar att nuvarande skick på vägar och järnvägar utgör ett hinder för att bedriva konkurrenskraftig näringsverksamhet. 

– Äntligen föreslås en ansvarstagande och offensiv upprustning av underhållet för våra eftersatta vägar och järnvägar. Det här är ett första steg att betala tillbaka underhållsskulden, säger Företagarnas infrastrukturexpert André Nilsson.

Upprustning av vägnätet 

Vägnätets eftersatta underhåll ska enligt planen arbetas bort under planperioden och beräknas alltså vara helt borta år 2037. Bärigheten i stamvägnätet kommer att stärkas så att den uppfyller högsta viktklassen redan till 2030, vilket inte minst är viktigt för totalförsvaret. Bidragen till enskilda vägar kommer att öka med två tredjedelar under planperioden och genom att prioritera vad Trafikverket kallar smart vägunderhåll eller trimningsgrader förstärks vägnätet ytterligare. Det kan till exempel handla om utökning av körfält, kollektivtrafikkörfält, ombyggnad av korsningar och busshållplatser.  

Att beta av underhållsskulden i järnvägsnätet kommer att ta längre tid, eftersom tågtrafiken inte kan stängas av helt när underhåll genomförs. Men med brasklapparna att resurserna behöver fortsätta att öka stabilt och andra järnvägsaktörers förbättringsinitiativ behöver förverkligas räknar Trafikverket med att det eftersatta underhållet kommer att vara återtaget år 2050. Fokus i planen ligger på att komma i kapp med underhållet på sträckorna Stockholm–Göteborg, Stockholm/Hallsberg–Malmö/Köpenhamn, Hallsberg–Luleå och Luleå–Narvik.

Lyft för järnvägen  

När det kommer till den del av planen för transportinfrastruktur som handlar om investeringar går ungefär 80 procent till järnvägen. Det handlar om satsningar som ökar kapaciteten och pålitligheten i hela järnvägssystemet och inte minst om införandet av det nya signalsystemet ERTMS  som krävs för att järnvägen ska kunna fungera även efter 2040. 

Företagarna ser behovet av investeringar i järnväg, men ifrågasätter balansen mellan investeringar i vägar och järnväg.  

– Det oroande att vägtransporter som bär det största lasset får en så pass liten andel av investeringsbudgeten. För tre av fyra företagare är vägarna den viktigaste trafikinfrastrukturen, säger André Nilsson. 

Välkommen omprövning 

Ett problem med tidigare nationella planer för transportinfrastrukturen har varit att kostnader för projekt och investeringar dragit i väg under utredningsskedet. För att råda bot på det har nu flera investeringar omprövats. På så vis har över 20 miljarder kronor frigjorts för andra satsningar inom samma budgetram. Företagarna välkomnar det.  

– Det är glädjande att investeringar nu i högre grad ska styras av samhällsnytta. Att man gör upp med principen om att "lagt kort ligger" visar på ett dyrköpt, men viktigt, uppvaknande, säger André Nilsson.      

Med det sagt finns det fortfarande arbete kvar att göra innan prioriteringarna lever upp till utfästelsen från Trafikverket att uppnå största möjliga samhällsnytta per satsad krona. 

– Det är oroande att man återigen misslyckats med att nå positiv nettonuvärdeskvot för investeringarna, samtidigt som många lönsamma investeringar lämnas på bordet. Den är fortsatt -0,3, vilket är allvarligt med tanke på alla de förslag med hög samhällsnytta, som företagarna har lyft i vår rapport, som lämnats utanför plan, säger André Nilsson.

 Problemet är att det finns många satsningar som har stor kostnad som inte går att röra på grund av riksdagsbeslut – särskilt när det kommer till stambanorna.