I höst pågår arbetet med att ta fram den plan som bestämmer vilket underhåll och vilka investeringar som ska genomföras i den nationella infrastrukturen under åren 2026–2037. Det är ett stort pussel av prioriteringar som inte underlättas av att det över tid har byggts upp en betydande underhållsskuld. Det vill säga den ackumulerade kostnaden för att återställa vägar och järnvägar till acceptabel standard. 

– Det positiva är att det aldrig tidigare avsatts så mycket pengar till infrastruktur som nu, riksdagen har anslagit hela 1 171 miljarder kronor. Tyvärr är risken överhängande att miljarderna ännu en gång används till olönsamma prestigeprojekt, säger André Nilsson, Företagarnas expert på infrastruktur, miljö och klimat.

André Nilsson och Magnus Demervall i Dagens Industri: Fyra av fem företagare säger att underhåll måste gå före nybyggen

 

Tillväxthinder

Mot den bakgrunden har Företagarna tagit fram rapporten Vägen framåt: Underhåll framför nybyggen som släpps i dag. I den identifieras de samhällsekonomiskt mest lönsamma investeringarna, dels lönsamma obundna investeringar inom den nuvarande infrastrukturplanen (2022–2033), det vill säga projekt som ännu inte påbörjats men där det fortfarande finns möjlighet att ompröva beslutet. Dels lönsamma projekt som ligger utanför planen. Dessutom redogör Företagarna för potentiella nya investeringar som kan övervägas för framtida satsningar, men som ännu inte genomgått en samhällsekonomisk kalkyl. 

– Vår rapport visar att två tredjedelar av företagarna uppfattar att nuvarande skick på vägar och järnvägar utgör ett hinder för att bedriva konkurrenskraftig näringsverksamhet, säger André Nilsson. 

Satsa på vägarna

Rapporten visar också att tre av fyra företagare pekar ut vägtrafik som den viktigaste infrastrukturen för deras verksamhet – betydligt viktigare än järnväg, flyg och sjöfart tillsammans. Särskilt på landsbygden är missnöjet stort, där hela 92 procent vill se bättre underhåll av befintliga vägar och järnvägar framför nybyggen.  

Företagarna anser att infrastrukturplaneringen måste utgå från behovet att stärka konkurrenskraften och effektivisera resursanvändningen, för att säkerställa bästa möjliga avkastning för både samhället och företagen. Utan fungerande transporter stannar företagen, och utan företagen förlorar Sverige både jobb, innovation och konkurrenskraft. 

– Våra politiker måste sluta lockas av olönsamma prestigeprojekt och i stället använda skattepengarna där de gör mest nytta. Föregående plan kostade mer än den väntade samhällsekonomiska nyttan, det håller inte. Underhållet är inte tråkigt - det är avgörande för företagens överlevnad och för Sveriges framtida tillväxt säger André Nilsson.